KTH kollar ozonlagret med nytt teleskop
Ett nytt teleskop på KTH ska i kombination med laser användas för att studera ozonlagrets tjocklek. Samma teknik ger möjlighet att bestämma halten av olika ämnen och partiklar i luften. Onsdag 31 oktober lyfts teleskopet på plats i kupolen på AlbaNova universitetscenter.
Det nya teleskopet ger möjligheter att snabbt och relativt enkelt mäta partikelhalten i närområdets luft och ozonlagrets tjocklek ovanför Stockholm. Tekniken bygger på att teleskopet samlar upp det bakåtspridda ljuset från utskickad laserstrålning, och kallas LIDAR (Light Detection And Ranging).
– I Madrid använder man den här tekniken för att studera ozon och koldioxid i närområdet. Därifrån fick jag idén att göra samma sak i Stockholm. Vi kan bland annat studera ozonhalt och CO2 -halt över Hagaparken och Roslagsvägen, men även många andra molekyler, säger Lars-Erik Berg, professor på avdelningen för kemisk fysik.
Samma princip används för att bestämma ozonlagrets tjocklek. Forskarna studerar det bakåtspridda ljuset från laserpulser som skickas rakt uppåt till 20-30 km höjd, där atmosfärens ozonsikt finns. Ljuset som teleskopet samlar in skickas till en spektrometer med en snabb CCD-detektor (charge-coupled device) – en elektronisk bildupptagare som på många områden ersatt den fotografiska tekniken. En CCD är uppbyggd av små ljuskänsliga element som blir elektriskt laddade vid belysning.
Det kan även skickas via ett spegelsystem från kupolen 30 m ner till högupplösande spektrometrar i Fourier-laboratoriet på AlbaNovas bottenplan. Dessa delar upp ljuset i de olika våglängder, vilket gör det möjligt att analysera vilka ämnen till exempel en stjärna innehåller eller studera ett ämnes egenskaper.
Förutom kemisk sammansättning och koncentration kan man mäta avstånd, hastighet och rotation med LIDAR. Detta använder man i ett större projekt där man studerar den del av norra halvklotets atmosfär som ligger på 2-100 km höjd.
– Vi kan bland annat mäta atmosfärens densitet och temperatur samt koncentrationer av vissa beståndsdelar som ozon och vattenånga. Dessutom ger det möjlighet att mäta vindar, rörelsemängd och aerosoler och partikelinnehåll i molnen. Sådana mätdata från flera universitet kan användas för att beräkna ozonskiktets utbredning, och förändringar i dess skikttjocklek, säger Lars-Erik Berg.
Teleskopet är 2,5 meter högt med en spegeldiameter på 1,1 meter. Det kan vridas vertikalt och horisontellt, och ska även användas för astronomiska observationer och demonstrationer. Tillsammans med detektorer för mätningarna har det kostat 5 miljoner kronor, pengar som kommer från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Tid: Teleskopet lyfts på plats med mobilkran genom kupolens tak, onsdag 31 oktober. Preliminärt beräknas arbetet starta vid sjutiden och vara färdigt vid lunch.
Plats: Alba Nova universitetscenter, Roslagstullsbacken 21, Stockholm
Kontaktinformation
Kontakt
Lars-Erik Berg, 08-5537 8119, berg@physics.kth.se
