Bistånd på ojämlik grund
Är västerländska synsätt på begrepp som utbildning och genus också gångbara i biståndsmottagande länder? Ann-Louise Bäcktorp vid Umeå universitet har studerat svenskt och internationellt biståndsarbete i Laos, och menar att begreppen måste problematiseras för att öka förståelsen för lokala sammanhang.
Ett övergripande mål för svenskt och västerländskt bistånd är att underlätta för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Bistånden formuleras i olika policydokument, som sedan ska tillämpas lokalt i olika länder. Ann-Louise Bäcktorp vid Umeå universitet har i sitt doktorsarbete studerat hur västerländska tankar om utbildning för alla, elevcentrerat lärande, genus och jämställdhet uppfattas och bearbetas i Laos. Hon visar att för att bistånd i större utsträckning ska uppfattas som ett partnerskap, är det viktigt att undersöka vad givare och mottagare menar med begreppen utbildning och genus.
Genom att analysera policymaterial och intervjua laotier som arbetar inom utbildningssektorn, visar Ann-Louise Bäcktorp hur historiska, kulturella och sociala förhållanden påverkar hur man förstår utbildning och genus. I Europa har vi utvecklat ett förhållningssätt som privilegierar individen. I Laos präglas samhället mer av en kollektiv förståelse. Idéer om ”elevcentrerat lärande”, som i västerländsk utbildning ofta likställs med fokus på individer, omtolkas därför i Laos till att handla om grupper. Biståndsorganisationer reducerar genusfrågor i biståndspolicys till att handla om att andelen män och kvinnor ska vara lika stor. Däremot görs ingen djupare analys som skulle kunna ge en större förståelse för lokala genusstrukturer och relationer. Detta är, enligt Ann-Louise Bäcktorp, en viktig analys eftersom biståndsorganisationer definierar genusrelationer som historiskt, socialt och kulturellt formade.
I olika biståndsprojekt understryks ofta vikten av partnerskap och lokalt ägande. Ann-Louise Bäcktorp menar att partnerskap snarast är retorik, på grund av den ojämlika maktbalans som råder. Följer biståndsmottagare inte givarens villkor riskerar man att förlora finansiering. Mottagare försöker därför genomföra olika program, som till exempel ”utbildning för alla”. Programmen vilar ofta på en outtalad västerländsk grund och gynnar västerländsk kunskap, som inte nödvändigtvis är betydelsefull i Laos. För att detta ska kunna ske måste dock lokala förutsättningar ges större utrymme i biståndssammanhang. I en sådan process finns också möjligheten att utforska maktrelationers utformning och härigenom öppna upp för alternativa tolkningar som är bättre anpassade till lokala sammanhang
Fredagen den 16 november försvarar Ann-Louise Bäcktorp, pedagogiska institutionen och enheten för genusforskarskolan, Umeå universitet, sin avhandling med titeln When the First-World-North Goes Local: Education and gender in post-revolution Laos. Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Ulla Ambrosius Madsen, Roskilde universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Ann-Louise Bäcktorp,
pedagogiska institutionen och enheten för genusforskarskolan,
Umeå universitet,
tel: 090-786 52 97, 070-566 79 48,
e-post: ann-louise.backtorp@pedag.umu.se
