Genanalys kan göra dopingtest säkrare
Genetiska anlag kan påverka utfallet i dopingtest för anabola steroider. Omkring 10 procent av alla svenskar saknar en gen som har stor betydelse för utsöndringen av testosteron i urinen – något som i sin tur kan göra att de undgår upptäckt i vissa dopingtest. Och andelen av befolkningen som saknar den aktuella genen varierar stort i olika delar av världen, visar en ny avhandling från Karolinska Institutet.
Dopningspreparat med androgena anabola steroider (AAS) är besläktat med könshormonet testosteron. För att upptäcka AAS-doping utförs tester i urinprov. Eftersom det manliga könshormonet testosteron produceras i kroppen är det svårt att skilja mellan det egna testosteronet och ”doping-testosteron”. Vid dopingtest använder man därför en kvot mellan två olika kroppsegna steroider, testosteron och epitestosteron, varav den sistnämda inte varierar med arvsanlagen. Kvoten testosteron/epitestosteron (T/E) ligger normalt kring 1,0, men stiger hos en dopad person. World Anti-Doping Agency (WADA) har bestämt att en kvot över 4,0 ger anledning att misstänka doping och ytterligare tester utförs för att bekräfta doping.
I sin avhandling visar nu Jenny Jakobsson Schulze, Avdelningen för klinisk farmakologi, på hur dopningstest i urinen skulle kunna förbättras avsevärt om man samtidigt gjorde en genanalys. Män med en förändring i genen för ett viktigt enzym i nedbrytningen av testosteron (UGT2B17) utsöndrar extremt låga mängder testosteron i urinen. När dessa män ”dopades” med en engångsdos av testosteron nådde 40 procent av dem aldrig upp till T/E kvoten 4.0.
Genförändringen återfinns hos cirka 10 procent av svenskarna. Men i länder som Kina, Japan och Korea bär 65-70 procent av befolkningen på genförändringen – och kan alltså inte utsöndra testosteron i nämnvärd mängd. Om dessa personer missbrukar testosteron är risken stor att de skulle testa falskt negativt i ett dopingtest.
AAS är effektiva droger för muskeluppbyggnad. Långvarigt missbruk kan ge allvarliga konsekvenser, i värsta fall för tidig död på grund av förändringar i hjärtat och cirkulationen. En annan bieffekt är ökad aggressivitet, vilket gör AAS farliga för både användare och omgivning. Men AAS kan också ge ökat självförtroende. Det finns exempel på att drogerna använts i avtrubbande syfte i samband med grov brottslighet. Inom elitidrotten är AAS de vanligast förekommande dopingpreparaten och används i många sporter som kräver styrka och explosivitet, så som cykel och friidrott.
Andra delstudier i avhandlingen visar att många omvandlingssteg i omsättningen av manliga könshormon varierar kraftigt mellan individer och mellan etniska grupper. Om detta har betydelse för androgenernas effekter och bieffekter är än så länge oklart.
Avhandling: Genetics of androgen disposition; Implications for doping tests, av Jenny Jakobsson Schulze, Institutionen för Laboratoriemedicin (LABMED), Avdelningen för klinisk farmakologi. Disputation sker fredagen den 23 november 2007, kockan 09.00 i Hörsal 4U, Alfred Nobels Allé 8, plan 4, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Doktorand Jenny Jakobsson Schulze
Telefon: 08-585 87883
Mobil: 070-4520294
E-post: jenny.schulze@ki.se
Professor Anders Rane
Telefon: 08-585 81051
Mobil: 070-8257570
E-post: anders.rane@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet is one of the leading medical universities in Europe. Through research, education and information, Karolinska Institutet contributes to improving human health. Each year, the Nobel Assembly at Karolinska Institutet awards the Nobel Prize in Physiology or Medicine. For more information, visit ki.se
