Gemenskap eller anarki
Vilka idéer är det som framträder i diskussionen kring den svenska konstmusiken under perioden 1945-1960, och hur ser relationen ut mellan dessa idéer och tidsandan? I sin avhandling visar Mats Arvidson hur delar av de idéer som framträder i olika typer av debatter under den aktuella tidsperioden kopplas samman med det framväxande moderna samhället.
Det moderna samhällets framväxt skildras inte sällan utifrån en kollektivistisk princip, som omfattar idén om att samhällsmedborgarna tillsammans skall skapa ett bättre fungerande samhälle. Alla, även tonsättarna hävdas det, har ett socialt ansvar att bidra till solidaritet och därmed till att bygga upp den moderna svenska välfärdsstaten för allas bästa.
När en ny generation tonsättare med ett radikalt, modernistiskt tonspråk framträder i det svenska konstmusiklivet i början av 1940-talet (med Måndagsgruppen i centrum), möts denna av motstånd från olika håll, ett motstånd som är mer eller mindre konstant genom 40- och 50-talet.
Detta visar sig i s.k. tribunaler och offentliga debatter där den nya radikala musiken diskuteras livligt, med det genomgående temat hur den radikala atonala musiken manar till fragmentering, kulturupplösning och anarki, när den snarare borde verka för sammanhållning och bidra till solidaritet. Tonsättarna är alltför individualistiska och brister i socialt engagemang och i ansvar gentemot sin publik. Tonsättarna själva, anser dock att deras uppgift är att väcka de estetiskt och emotionellt förflackade individer till liv, som inte passar in i det framväxande moderna samhället och att de därigenom tar ett socialt ansvar, eftersom musiken visar publikens och den enskilda individens existensvillkor. På så sätt framträder det en konflikt om vilken social uppgift som musiken bör ha.
I slutet av 50-talet framträder en ny generation tonsättare med ett tonspråk som är traditionellt och romantiskt. Dessa tonsättare möter också motstånd, främst från den föregående generationens tonsättare. I takt med att de radikala tonsättarna vinner mark institutionellt får de mer makt att bestämma i konstmusiklivet. 50-talistgenerationen upplever sig kulturpolitiskt motarbetade och anklagar de radikala för att vara alltför ensidiga i sin programrepertoar. Samtidigt framstår den nya generationens ideal som mer passande med det framväxande moderna samhället, genom att hävda att den nya tidsandan kräver uttryck förknippade med sensualism och skönhet. Det är den traditionella musiken som bidrar till gemenskap.
Det resultat som framstår som intresseväckande i avhandlingen är hur de radikala tonsättarna argumenterar för sin musiks betydelse i samhället samtidigt som de, paradoxalt nog, isolerar sig från det genom att vara alltför individualistiska i sitt tonspråk. Därmed uppstår också en spänning mellan begreppen modernitet och modernism, där det är den traditionella snarare än den moderna musiken som är förenlig med det framväxande moderna samhället.
Avhandlingens titel: Ett tonalt välordnat samhälle eller anarki? Estetiska och sociala aspekter på svensk konstmusik 1945-1960 Disputationen äger rum lördagen den 1 december 2007, kl. 13.00 i Vasa B, Vera Sandbergs Allé 8
Kontaktinformation
För närmare upplysningar kontakta: Mats Arvidson,
mats.arvidson@musicology.gu.se
Kontaktperson: Petra Platen, 031-7864865,
petra.platen@hum.gu.se
