Barns digitala berättande – datorn som barnkulturens berättarmaskin
Barn växer upp i ett visualiserat massmedialt samhälle. För att kunna delta och utöva inflytande i detta samhälle krävs att barn kan uttrycka sig både verbalt och visuellt med teknologiska verktyg. – Många pedagoger funderar över hur de ska kunna möta barns mediaintresse och kunna ge dem möjlighet att använda datorn i pedagogiska verksamheter, utan att ge avkall på sina egna ambitioner att stödja barns fantasi och kreativitet, säger Anna Klerfelt som lägger fram sin avhandling den 21 december.
Anna Klerfelts avhandling ”Barns multimediala berättande. En länk mellan mediakultur och pedagogisk praktik” bygger på studier av hur datorn kan användas i förskola, förskoleklass, fritidshem och skola för barns berättande. Valet av avhandlingsämne har styrts av att hon under många år arbetat med barns berättande, både som pedagog och som biträdande forskare.
– Datorns intåg i pedagogiska verksamheter har inte varit okomplicerat. Många pedagoger har varit mer eller mindre motståndare till att använda dator för skapande, säger Anna Klerfelt.
Men hennes studier visar hur pedagoger kan möta barns mediaintresse och använda datorn som ett verktyg för deras berättande. Pedagogerna använder olika strategier för att ge barnen möjligheter att använda sina erfarenheter från media i den pedagogiska praktiken.
Platsen vid datorn visar sig också vara en plats för intensiv interaktion. Pedagogerna använder ord, men även olika former av gester när de samtalar med barnen vid datorn. Resultatet blir ett komplext samtal som erbjuder barnen möjligheter att utveckla sin språkliga förmåga. Barnen lär också av varandra både när det gäller att hitta på berättelser, rita och lägga till ljud, bildspel och animationer.
I barnens datorproducerade berättelser förenas lek, spel, drama och berättande, skapat genom datorns möjlighet till en produkt som går att manipulera; att leka med. I sina berättelser berättar barnen om sina liv. De skämtar, använder dubbeltydigheter och metaforer. Berättelserna fungerar som länkar mellan mediakultur och pedagogisk praktik.
Men det är inte alla barn som har någon vuxen att dela sina mediaerfarenheter med.
– Barn kan lätt bli översköljda av motstridiga budskap från media. Då är det viktigt att barnen inte lämnas ensamma med sina funderingar, utan att barnen har någon att tala med. De behöver stöd för att själva bli aktiva och skapande i mediavärlden, säger Anna Klerfelt.
Kontaktinformation
Disputation: Fredagen den 21 december 2007, kl. 13.00 i Kjell Härnqvistsalen, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet
Kontakt: Anna.Klerfelt@ped.gu.se, 031/786 22 08
