Socialt stöd viktigt för traumatiserade flyktingar
Upplevelse av socialt stöd och goda psykologiska strategier för att hantera situationen är viktiga för personer som utsatts för trauma och extrem stress. Det visar psykiatriska studier av flyktingar i läger utanför Addis Abeba i den avhandling som Mesfin Araya försvarar vid Umeå universitet 12 december.
Det finns cirka 23,7 miljoner inomlandsliga flyktingar i världen idag, som fortfarande lever i låginkomstländer. Etiopien har de senaste fyra årtiondena härjats av krig och hungersnöd. För närvarande finns cirka 55 000 etiopiska flyktingar i Addis Abeba, varav de flesta bor i tillfälliga bostäder.
Syftet med Mesfin Arayas avhandlingsarbete var att studera konsekvenser av trauma och extrem stress bland flyktingar. Han har därför gjort ett slumpmässigt urval av 1 200 flyktingar från lägren Kaliti och Kore i Addis Abeba, i åldrarna mellan 18 och 60 år. Med hjälp av internationellt validerade instrument kartlades deras sociodemografiska faktorer, trauman i barndomen, traumatiska händelser i livet och mental utmattning.
Centrala områden för livskvalitet, det vill säga copingstrategier, uppfattat socialt stöd och grundläggande levnadsförhållanden, skattades med hjälp av formuläret WHOQOL-BREF. Ett urval av 120 flyktingar i Debre Zeit utvärderades på liknande sätt. En studie som jämför förekomst och riskfaktorer för Post Traumatic Stress Disorder (PTSD) i fyra låginkomstländer där en väpnad konflikt nyligen ägt rum (Algeriet, Kambodja, Etiopien och Gaza) gjordes också. Copingstrategier är olika sätt som individer försöker bemästra och anpassa sig till inre och yttre hot, en jag-funktion som endast delvis är möjlig att påverka viljemässigt.
Män rapporterar väsentligt högre frekvens av erfarenheter av trauma, högre uppfattat socialt stöd och högre grad av uppgiftsorienterad coping. Skillnaderna är statistiskt signifikanta. Kvinnor rapporterar högre känslomässigt orienterad coping. Hos bägge könen är känsloorienterad coping förknippad med fler traumatiska händelser och uppgiftsorienterad coping är förknippat med högre grad av uppfattat socialt stöd. Mental utmattning ökar och livskvaliteten minskar med åldern. Mental utmattning förmedlar effekterna av de flesta trauman genom att minska livskvaliteten, och vissa trauman minskar livskvaliteten direkt. Levnadsförhållandena var också signifikant relaterade till livskvaliteten. Copingstrategier och uppfattat socialt stöd påverkar mental utmattning och livskvalitet direkt såväl som indirekt genom moderering, delvis könsspecifik.
Placering i samhället Debre Zeit ger bättre livskvalitet än placering i Addis Abebas läger. Denna skillnad beror på olika levnadsförhållanden, särskilt skydd från djur och insekter. Vad gäller sociala relationer påverkar dock flera ytterligare faktorer skillnaden, till exempel civilstånd, etnicitet och copingstrategi. Den jämförande studien mellan fyra länder som precis upplevt ett krig stärker teorin att trauma kan vara direkt vållande till starten av PTSD. Den visar dock även att avgörande för sjukdomens utveckling är om ett antal andra ogynnsamma händelser inträffar eller inte.
Onsdag 12 december försvarar Mesfin Araya, Inst. för klinisk vetenskap, psykiatri, sin avhandling med titeln Displaced persons in a postconflict situation in Ethiopia: Mental distress and quality of life in relation to traumatic life events, coping strategy, and social support.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i Psykiatriska klinikens föreläsningssal A, by. 23, 0-planet, NUS. Fakultetsopponent är professor Hans Ågren, Göteborgs universitet. Avhandlingen försvaras på engelska.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mesfin Araya på e-post mesfinawt@yahoo.com eller telefon 00251-911 408 950. Han är för närvarande i Etiopien, men kommer till Umeå 10 december.
