Bättre datorstöd behövs vid behandling av hjärtsvikt
Ett enkelt datorprogram som hjälper läkaren att fatta medicinska beslut kan vara till stor hjälp vid till exempel hjärtsviktsbehandling. Redan i dag finns tillgång till många väl fungerande program. Trots det är användningen av datoriserade beslutsstöd inte särskilt utbredd inom vården. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.
– Det behövs bättre stöd till de som ska använda datorprogrammen för vi vet idag att utan dessa stödprogram blir behandlingen inte tillräckligt bra, säger forskaren och distriktsläkaren Eva Toth-Pal, verksam vid Centrum för allmänmedicin (CeFAM).
Tidsbrist och stress är ofta avgörande när läkaren väljer bort ett nytt datoriserat hjälpmedel. Men även läkarens datorvana och inställning till hur informationshämtning bör ske, påverkar beslutet enligt Eva Toth-Pals forskning. I sina studier har hon kunnat se att de yngre läkarna visserligen tar till sig datorstödet med en större självklarhet, men att det ändå är individuella egenskaper som spelar den avgörande rollen. Det finns dessutom en oro hos många läkare för att användningen av ett datorstöd ska störa patientmötet.
– De här farhågorna måste man ta hänsyn till vid utveckling och införande av programmen. Ett väl fungerande beslutsstöd stjäl så lite energi och uppmärksamhet som möjligt från patienten och vi vet idag att utan dessa stödprogram blir behandlingen inte tillräckligt bra, säger hon.
I den aktuella avhandlingen har Eva Toth-Pal studerat införande och användning av två olika datoriserade beslutsstöd, bland annat vid behandling av kronisk hjärtsvikt på vårdcentral. Det första systemet var inbyggt i journalsystemet medan det andra beslutsstödet var helt fristående och åtkomligt via internet. Båda systemen hade sina för- och nackdelar. Det inbyggda beslutsstödet startades med några få knapptryckningar medan läkaren läste i patientens journal, men nackdelen är att det bara passar till ett specifikt journalsystem och därför behöver anpassas för att kunna användas på bred front. Det internetbaserade beslutsstödet krävde en mer aktiv insats från läkaren vilket dock uppvägdes av att det bygger på aktuella nationella och internationella riktlinjer.
– Datoriserade beslutsstöd borde vara en självklar del av vården idag, men för att det ska bli verklighet behövs ett bättre och mer individanpassat stöd till dem som ska använda programmen. Idag införs ofta de nya systemen på bred front utan dialog med dem som ska använda dem, säger Eva Toth-Pal.
Fakta beslutsstöd:
Att använda ett medicinskt beslutsstöd inom vården kan vara så enkelt som att läkaren slår upp ett läkemedel i FASS innan receptet skrivs. Skillnaden med ett datoriserat beslutsstöd, som det här exemplet, är att läkaren får hjälp att snabbt väga samman patientens individuella prov- och undersökningsresultat med etablerade och uppdaterade riktlinjer på området.
Det datoriserade beslutssystemet kan därefter ge förslag på ytterligare undersökningar som bör göras eller på lämplig behandling.
Avhandling: Computer decision support systems for opportunistic health screening and for chronic heart failure management in primary health care, Karolinska Institutet. Huvudhandledare var docent Gunnar Nilsson vid CeFAM, ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting.
För frågor, kontakta:
Eva Toth-Pal, med dr, distriktsläkare, CeFAM
Tel: +46 (0)73-9720129,
E-post: evatothpal@gmail.com
Daphne Macris, informationsansvarig, CeFAM
Tel: +46 (0)73-91 45 245
E-post: daphne.macris@sll.se
För pressbild: www.cefam.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
