Att tala med bönder på bönders vis
När skötseln av en betesmark ska bestämmas, gäller det att lantbrukarens idéer och synpunkter tas tillvara. Främst är det dock miljöersättningarna som kommer upp till diskussion vid rådgivarens besök i markerna. Dessa besök innehåller både rådgivning och tillsyn, vilket kan hindra ett fritt samtal. Detta lyfts fram i en ny avhandling inom ämnet miljökommunikation vid SLU.
Naturvård har traditionellt i Sverige betraktats som något som ligger i samhällets intresse. På senare tid har samhället dock insett att det är beroende av lantbrukarens idéer, erfarenheter och kunskap. Utan lantbrukarens kontinuerliga skötsel kan inte den biologiska mångfalden bevaras.
Hanna Ljunggren Bergeå har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt hur naturvårdsfrågor i jordbrukslandskapet diskuteras i mötet mellan lantbrukare/markägare och rådgivare. Hon har följt med rådgivare från länsstyrelsen ut på gårdsbesök. Med videokamera har hon spelat in vad som händer under sådana besök, som är kopplade bland annat till miljöersättningar för betesmarker och slåtterängar.
Hanna Ljunggren Bergeå har undersökt förutsättningarna för deltagande och lärande i dessa besök. Hon diskuterar balansen mellan mötets givna ramar och den möjlighet deltagarna har att styra vad som sker genom samtalet i den faktiska situationen.
Deltagarnas uppmärksamhet i dessa möten rör främst vad besöket går ut på och reglerna för miljöersättningarna snarare än vilka skötselåtgärder som är lämpliga och genomförbara i det specifika fallet. Att besöken rymmer både rådgivning och vad som i realiteten är en form av tillsyn skapar hinder som både lantbrukaren och rådgivaren måste hantera. Klagomål som riktar sig mot någon icke-närvarande vid samtalet skapar exempelvis en situation där rådgivaren dels visar förståelse för lantbrukaren, dels känner lojalitet med en kollega eller annan part.
Ett antal förslag presenteras i avhandlingen till hur situationen skulle kunna fungera på ett sätt som i högre grad tar tillvara och respekterar lantbrukarnas och rådgivarnas intressen, och därmed också i förlängningen främjar naturvården. Samtalet ses som det centrala för att ta vara på idéerna och erfarenheterna från båda hållen. Det är i dessa samtal det blir uppenbart att rådgivaren och lantbrukaren ibland menar olika saker med ett och samma ord. Centrala begrepp såsom näringspåverkan och värdefulla arter kan då konkretiseras och eventuella skilda uppfattningar blir möjliga att diskutera.
– Jag hoppas att min avhandling kan bidra till att medvetenheten om samtalets betydelse ökar bland lantbrukare och rådgivare, säger Hanna Ljunggren Bergeå. Och även bland andra som har inflytande över kontakten mellan myndigheter och lantbrukare eller andra markägare.
Agronom Hanna Ljunggren Bergeå, institutionen för stad och land, SLU, försvarar sin avhandling med titeln Negotiating fences: Interaction in advisory encounters for nature conservation. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.
Plats: Sal FU26, HVC, SLU, Ultuna, Uppsala
Tid: Onsdagen den 19 december 2007, kl 09.00
Opponent: Dr. Laura Seppänen, The Finnish Institute of Occupational Health, Helsinki, Finland
Pressbilder:
(får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)
Hanna Ljunggren Bergeå. Foto: Maria Lindström http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/HannaBergeå/HannaLjunggrenBergea.jpg
Teckning av ett rådgivningssamtal. Producerad av Hanna Ljunggren Bergeå. Grundar sig på en video från ett av de rådgivningssamtal som ligger till grund för avhandlingen. http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/HannaBergeå/samtal.jpg
Kontaktinformation
Hanna Ljunggren Bergeå, 018-67 21 82, Hanna.Bergea@sol.slu.se
Abstract och avhandlingen i sin helhet http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001647/
Institutionen för stad och land, SLU, http://www.sol.slu.se/
