Artikel från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

17 december 2007

Hjärtsjuka och deras makar kan sällan hjärt-lungräddning

Patienter som haft hjärtinfarkt vill gärna lära sig hjärt-lungräddning tillsammans med sina närstående, men få av dem känner till att det finns kurser de kan gå. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

När hjärtat plötsligt slutar slå blir den drabbade djupt medvetslös inom mindre än en halv minut och strax därefter har andningen nästan helt upphört.
– För varje minut som går minskar chanserna till fullt tillfrisknande. Det kan vara skillnad mellan liv och död om det råkar finnas någon i närheten som kan hjärt-lungräddning, säger sjuksköterskan Ann-Britt Thorén, som i sina studier intervjuat 400 patienter som lagts in vid en hjärtinfarktavdelning på sjukhus i Göteborg efter olika hjärtbesvär.

De flesta av patienterna kände till hjärt-lungräddning och hade en positiv inställning. Många var villiga att gå en kurs, men få hade gjort det. Den vanligaste orsaken var att de aldrig tänkt på det och att de inte visste att det fanns sådana kurser.
– Sjukvårdspersonal måste bli bättre på att informera om att det finns kurser i hjärt-lungräddning. Många som tillfrisknat efter en hjärtinfarkt får gå i kom-i-gång-grupper och träffa bland annat dietist och sjukgymnast, och där tycker jag att hjärt-lungräddningen också skulle kunna ingå, säger Ann-Britt Thorén. Vårdcentraler borde också erbjuda kurser i hjärt-lungräddning för sina patienter och närstående.

Av de hjärtinfarktpatienter som bodde tillsammans med en partner trodde två av tre att deras sambo inte gått en kurs i hjärt-lungräddning. Mer än hälften av dessa (60 procent) ville att deras partner skulle gå en kurs och de flesta kunde tänka sig att ta kursen tillsammans.

15 anhöriga berättar i intervjuer att det ofta inte fanns några tidiga varningstecken alls innan hjärtat stannade. Om det fanns tecken var de diffusa och svåra att tolka. När patienten blev livlös larmade de anhöriga snabbt ambulansen.
– Alla gjorde så gott de kunde. En del kunde inte påverka situationen medan andra gjorde vad som stod i deras makt att försöka påverka. I väntan på ambulans startade några hjärt-lungräddning, en del med hjälp av larmcentralen, säger Ann-Britt Thorén.

Vid hjärt-lungräddning hålls blodcirkulation och andning igång genom kraftiga rytmiska tryck på bröstkorgen och mun-till-mun-andning, men dessa två delar är svåra att kombinera för lekmän, visar avhandlingen. Särskilt inblåsningen är svår att lära sig.

FAKTA HJÄRTINFARKT
Varje år inträffar uppskattningsvis nästan 40 000 hjärtinfarkter i Sverige. Det är den enskilt vanligaste dödsorsaken i de industrialiserade länderna. Drygt hälften av dem som insjuknar i hjärtinfarkt är äldre än 75 år.

Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för molekylär och klinisk medicin
Avhandlingens titel: How can we optimize bystander basic life support in cardiac arrest?

Avhandlingen är försvarad.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Ann-Britt Thorén, leg sjuksköterska, telefon: 031-342 39 07, 070-226 63 89, e-post: ann-britt.thoren@vgregion.se

Handledare:
Docent Johan Herlitz, telefon: 031-342 75 48, e-post: johan.herlitz@hjl.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera