Bionedbrytbar plastpåse håller inte i längden
Forskare och företagare menar att användning av bionedbrytbara plastpåsar i stor skala kan vara ett förhastat beslut som inte gynnar miljön i längden. Istället bör produktionen inriktas mot plast av så kallad grön polyeten, baserad på förnyelsebara råvaror. Den är idag möjlig att framställa industriellt.
Plastpåsarna i handeln har fått mycket uppmärksamhet under det senaste året, både i England och USA. I Sverige har COOP och ICA beslutat att testa påsar av så kallad bionedbrytbar plast av olika slag i några butiker.
Bionedbrytbara plaster kan alltså vara på väg in på marknaden i större skala. Ett argument för att introducera dessa plaster är att de oftast baseras på förnyelsebara råvaror, men framförallt framhålls fördelen med bionedbrytbarheten. Den antas bland annat medföra minskad nedskräpning och minska skador på djur som försöker äta påsarna.
Men bionedbrytbar plast löser inte alla problem, om man ser till hela livscykeln. Det tar tre till sex månader för att påsarna skall brytas ned.
– Dessutom kan vetskapen om att påsarna bryts ner leda till att vi människor kommer att kasta fler påsar i naturen utan att tänka oss för. Detta gör att problematiken med nedskräpning och skador på djur snarare kommer att öka, säger professor Thomas Hjertberg på kompetenscentrumet PLUS, Plast för ett uthålligt samhälle, vid Chalmers i Göteborg.
Bionedbrytbara plaster går också i regel att kompostera.
– Utnyttjas detta i stor utsträckning, innebär det att färre plastpåsar kommer att förbrännas med energiåtervinning. Det innebär ett stort resursslöseri, säger Thomas Hjertberg.
Betydlig minskning av koldioxidutsläpp
LCA analys (livscykelanalys) visar att koldioxidutsläppen från plastpåsar gjorda på polyeten som baseras på fossila råvaror är ungefär lika stora som från de bionedbrytbara alternativen, om hänsyn tas till att en påse av polyeten förbrukar mindre material.
Om förnyelsebara råvaror till polyeten används, så kallad grön polyeten, kan utsläppen av koldioxid sänkas med 70-75 procent, visar ett av projekten inom kompetenscentrumet PLUS.
Energiåtervinning kan ske utan att det ger ett nettoutsläpp av koldioxid, man kan betrakta materialet som ett biobränsle. På så sätt kommer den ursprungliga biomassan utnyttjas två gånger, först i form av ett material och sedan som ett biobränsle.
– Därför menar vi att en plast tillverkad av grön polyeten är ett bättre och miljömässigt mer hållbart alternativ än de bionedbrytbara plasterna, säger Thomas Hjertberg.
Aspekter på materialåtervinning
För att en plast skall bli bionedbrytbar och brytas ned snabbt, måste den innehålla svaga länkar i materialet. Det innebär däremot att materialåtervinning oftast inte fungerar. Om bionedbrytbar plast introduceras, kommer dessa material oundvikligen hamna i existerande återvinningsströmmar som domineras av polyeten. Försök har visat att redan fem procents inblandning av bionedbrytbar plast i polyeten leder till en stor försämring av det återvunna materialets egenskaper vilket gör återvinning omöjlig.
Grön polyeten är samma material som polyeten från fossila råvaror. Det innebär att materialåtervinning inte påverkas negativt.
Att grön polyeten är samma material som dagens polyeten, gör också att de som tillverkar produkter kan använda sin nuvarande utrustning. Det går alltså inte åt extra pengar och resurser för att använda materialet.
Grön polyeten kommer industriellt
Polyeten är idag det helt dominerande materialet för plastpåsar. Grön polyeten, framställd av förnyelsebara råvaror via etanol, kommer att börja framställas industriellt i slutet av 2009 av Braskem i Brasilien.
Det pågår flera andra projekt, och inom tio år förväntas produktionen av grön polyeten vara i storleksordningen två miljoner ton/år. Ett av projekten drivs inom PLUS av Thomas Hjertberg i samarbete med flera företag. Det är inriktat på att utveckla förutsättningarna att tillverka grön eten i Sverige, för att sedan framställa grön polyeten. Ett av företagen inom projektet är Trio Plast, en av Europas dominerande tillverkare av plastpåsar.
För mer information, kontakta:
Professor Thomas Hjertberg, Chalmers tekniska högskola, Göteborg
Tel: 031-772 34 10
thomas.hjertberg@chalmers.se