Varför mår vi bättre om vi tar paus i datorarbetet?
Ta paus i datorarbetet med jämna mellanrum, så mår du bättre i både kropp och själ – du blir inte lika stel i musklerna och känner dig mindre trött. Forskning visar att det kan ha med syresättningen i musklerna att göra.
Belastningsskador i nacke, axlar och skuldror – som är ett av de stora problemen i dagens arbetsliv – orsakas ofta av stillasittande bildskärmsarbete och andra enahanda arbetsuppgifter utan tillräcklig variation.
Även om orsakerna till hur smärta i musklerna uppstår inte är helt klarlagda, pekar studier på att blodcirkulationen har en central roll i utvecklingen av muskulära problem. Några studier på muskler i underarm och nacke, visar att cirkulationen i de minsta blodkärlen är störd vid långvarig smärta.
För att förebygga arbetsrelaterade besvär vid ensidigt arbete med låg belastning föreslås ofta variation och pauser. Den positiva effekten av detta kan vara att cirkulationen och syresättningen i muskeln blir bättre och tröttheten i musklerna minskar. En del forskning tyder på att man mår ännu bättre om man dessutom ser till att pauserna är aktiva .
Med aktiv paus menas att man utför en aktivitet som belastar musklerna mycket högre än de 0-5 procent av den maximala kapaciteten som man ser under datorarbete, berättar Albert Crenshaw, forskare vid CBF, Centrum för belastningsskadeforskning.
Albert Crenshaw och medarbetare har i en studie mätt syresättning och blodvolym i underarmsmuskler vid repetitivt datormusarbete. Arbetet skedde under precisionskrav, tidspress och med två olika slags pauser – ett försök innehöll paus med inslag av muskelträning och det andra försöket innehöll paus med vila.
Metoden som användes kallas NIRS, nära infraröd spektroskopi, och den innebär att man med en infraröd stråle mäter de små blodkärlens mikrocirkulation. Försökspersonerna fick också skatta fysisk trötthet och sin känsla av stress.
Efter en första sänkning under de första 20 minuterna, ökade syresättningen i underarmens muskel successivt. Syresättningen tenderade att vara högre vid aktiv paus än vid passiv paus, även om skillnaden inte var statistiskt säkerställd. Volymen av blod var också högre vid aktiv paus. Självskattning visade att upplevelsen av stress och trötthet i musklerna minskade till följd av pausen.
Att jobba med nedsatt syresättning och blodflöde i musklerna under en längre tid kan leda till förändringar i muskler och senor som kan yttra sig i smärta.
Ett gott råd är alltså att ofta ta paus i datorarbetet, och att inte bara sitta still under pausen. Gör något annat. Ta en kopp kaffe i fikarummet eller titta in hos en arbetskamrat som också behöver en paus. Det är också bra att byta arbetsställning för att få variation, t ex med hjälp av ett höj- och sänkbart arbetsbord.
CBF har andra projekt som handlar om variation, både vid datorarbete och i andra sammanhang, och forskningsansvarig för dem är Svend Erik Mathiassen. En studie ser på skillnaderna i belastning om man sitter framför datorn, jämfört med andra kontorsuppgifter: hur mycket variation finns det egentligen att hämta i kontorsarbete? Den studien görs i samarbete med holländska forskare.
En annan studie, tillsammans med australiensiska forskare, har tittat på barn som använder datorer: hur mycket tid ägnar barnen åt datorer, var använder de datorerna, och vilka belastningar utsätts de för?
I en tredje studie omväxlas enahanda monteringsarbete med hjärngymnastik i form av minnestester. Syftet är att se om man återhämtar sig bättre efter en muskelbelastning när man tänker intensivt.
I mera grundläggande studier frågar forskarna på CBF hur man egentligen kan mäta variation i arbetet, och om personer är olika bra på att variera sina belastningar i ett arbete som annars är mycket enahanda.
Kontaktinformation
Mer information: Albert Crenshaw arbetar vid CBF i Umeå, hans forskning handlar om mekanismer bakom belastningsskador. Albert kan nås på 090-10 60 74, 070-250 16 02, eller albert.crenshaw@hig.se
Om CBF
Centrum för belastningsskadeforskning är en forskningsenhet inom Högskolan i Gävle. Verksamheten finns i Umeå och Gävle, och CBF:s forskning, utveckling och utbildning ska bidra till att minska den belastningsrelaterade ohälsan i arbetslivet, förklara dess orsaker och begränsa dess konsekvenser. Läs mer: www.cbf.hig.se
Hälsningar
Lena Åminne
informatör
CBF, Centrum för belastningsskadeforskning
090-10 60 68
070-380 72 14
