Påverkar attityder mot invandrare deras välfärd?
Svenskarnas attityder mot invandring påverkar var invandrarna väljer att bo. Invandrare med eftergymnasial utbildning har lägre löner om de bor i kommuner där attityderna är negativa. Det visar Gisela Waismans doktorsavhandling ”Essays on Discrimination and Corruption” som läggs fram den 25 januari vid Nationalekonomiska institutionen och Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.
Attityderna mot invandring är mer positiva i norra Sverige men invandrare tenderar trots detta att flytta söderut.
– Man skulle kunna tro att detta beror på att attityderna inte påverkar valet av bostadsort, men om man systematiskt studerar invandrarnas flyttbeslut förstår man att de påverkas starkt av negativa attityder. Kommunens arbetsmarknad och klimat spelar också roll när invandrarna väljer bostadsort, säger Gisela Waisman.
Gisela Waisman och hennes medförfattare, Birthe Larsen, har studerat en speciell grupp av invandrare, flyktingar, som placerades av regeringen när de kom till Sverige mellan 1987 och 1991. Placeringen hade som mål att sprida flyktingarna i landet och underlätta integrationen. I praktiken fick emellertid flyktingarna bo där det fanns tillgängliga bostäder och de var fria att flytta om de kunde hitta någon annan bostad. Många flyktingar flyttade de första åren efter placeringen och Waisman och Larsen har studerat deras flyttbeslut för att förstå hur de påverkas av attityder gentemot invandrare.
– Vi konstaterar att invandrarna är mer benägna att stanna i kommuner där svenskarna är mer positiva, då hänsyn tagits till arbetsmarknaden och geografiska villkor i kommunerna. Invandrare från Afrika och u-länderna i Asien påverkas mer än de från Latinamerika och Östeuropa, säger Gisela Waisman.
Studien visar dessutom att välutbildade invandrare får lägre lön om de bor i kommuner där svenskarna är negativa mot invandrare. En välutbildad invandrare tjänar 12 procent mindre i en kommun med attityder som ligger på genomsnittlig nivå än han eller hon skulle ha gjort om attityderna varit de mest positiva.
– Vi kan använda våra beräkningar för att bedöma hur stora välfärdsförluster som genereras av negativa attityder mot invandrare. Välfärdsförlusterna kan beräknas till mellan 10 och 30 procent av lönen beroende på invandrarens bakgrund och ursprung. Invandrare från i-länderna som kom under samma period påverkas däremot inte av attityder, varken när det gäller deras val av bostadsort eller deras löner, säger Gisela Waisman.
Tillsammans med Birthe Larsen har Gisela Waisman även studerat hur diskriminering på arbetsmarknaden påverkar de inföddas och invandrarnas löner och arbetslöshet i en teoretisk modell där de som blir arbetslösa riskerar att bli mindre produktiva. Studien visar bland annat att diskriminering sänker lönerna och ökar arbetslösheten för alla, men att den har störst effekt för invandrarna.
Gisela Waismans avhandling innehåller även en studie av korruption och dess relation till institutionella faktorer såsom mediernas oberoende, domstolarnas självständighet och politiska förhållanden.
Ytterligare information
Gisela Waisman. Nationalekonomiska institutionen och Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, tfn 08-163072, mobil 0731-421363, e-post gisela.waisman@iies.su.se
