Straff mer humant än vård
En vanlig uppfattning är att straff är något ofint som ett upplyst och humant samhälle bör minimera eller avskaffa helt. Men straffpraktiken – att lagbrytare upplever lidande eller obehag – får stöd i en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Det finns en tendens idag att stater går mot en mer straffbetonad kriminalpolitik, efter årtionden av dominans för vårdtanken, där syftet med brottspåföljden främst är att vårda och rehabilitera gärningsmannen. Utvecklingen mot mer straffbetonad politik beklagas ofta, inte minst bland intellektuella.
Filosofen Bertrand Russell argumenterade för att det är lika meningslöst att straffa en människa som begår brott som det är straffa en krånglande bil. I båda fallen finns det en förklaring till varför saker och ting inte är som de ska, och det vore mer humant eller rationellt att ta itu med det som är fel än att ägna sig åt skuldbeläggning och straff.
Men i sin avhandling Punishment and Personal Responsibility argumenterar Göran Duus-Otterström för straffpraktiken. Enligt honom finns det i själva verket klara fördelar med att staten straffar, snarare än vårdar lagbrytare.
– I straffet finns ett optimistiskt och respektfullt budskap inbyggt: den som straffas klandras som en moraliskt ansvarig individ som man kan ställa krav på och förvänta sig mer utav, säger Göran Duus-Otterström, politisk teoretiker vid Göteborgs universitet.
– Det är inte säkert att någon – varken gärningsman eller samhälle – i slutändan vinner på att det budskapet vattnas ur av välmenande försök att undergräva brottslingens ansvar för sina handlingar. Det kan vara att föredra att bära skuld än att liknas vid en krånglande bil i behov av mekaniker, säger Göran Duus-Otterström.
Punishment and Personal Responsibility är ett filosofiskt försvar för en mild, förutsägbar och rättvis straffregim som talar ett moraliskt språk med sina medborgare. Här förklaras bland annat varför rehabiliteringstanken är problematisk ur ett etiskt perspektiv, varför det är fel med straffrabatter för förstagångsförbrytare och hårdare straff för återfallsförbrytare. Och varför straff i framtiden kan komma att bestå i att tvingas genomlida föreläsningsserier om Kants moralfilosofi.
– Avhandlingen visar också på varför ett politiskt fokus på samhällsskydd är farligt, varför de marginaliserades brottslighet inte är ursäktlig men kanske berättigad, och varför vi gör rätt i att anta att människan har ett fritt val, trots alla medicinska diagnoser av avvikande beteende som påstår motsatsen, avslutar Duus-Otterström.
Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Punishment and Personal Responsibility.
Avhandlingsförfattare: Göran Duus-Otterström, 031-786 4686, e-post: goran.duus-otterstrom@pol.gu.se
Tid och plats för disputation: Fredagen den 1: e februari 2008, kl. 13:00, sal 10, Universitetsbygganden i Vasaparken, Göteborg
