Genombrott i forskning om kvinnlig fruktsamhet
Forskare vid Umeå universitet har identifierat den molekylära signaleringsväg som styr aktiveringen av sovande, omogna äggblåsor som finns i kvinnans äggstockar. Upptäckten, som publiceras i senaste utgåvan av tidskriften Science, kan bland annat leda till att vissa som drabbats av barnlöshet i framtiden kan få fler provrörsbefruktningsförsök.
För att kvinnor ska vara fruktsamma under större delen av livet är det viktigt att de allra flesta av deras primära äggblåsor ligger “sovande” eller inaktiva i äggstocken. Klimakteriet inträder när alla primära äggblåsor har mognat ut och inga fler ägg finns tillgängliga för ägglossning. Mekanismerna som kontrollerar den tidiga aktiveringen av de sovande äggblåsorna, dvs när de stimuleras till att börja växa och mogna ut, har hittills varit okända.
Kui Lius forskargrupp vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet visar nu att aktiveringen av äggblåsorna kontrolleras av signaleringsvägen PTEN-PI3K. I en musmodell där genen som kodar för PTEN-proteinet inaktiverats specifikt i äggceller aktiveras alla äggblåsor för tidigt och äggstocken töms på alla ägg redan i unga år. Hos kvinnor som drabbats av sjukdomen premature ovarian failure (POF) töms äggstocken på ägg på ett sätt som antagligen är snarlikt, vilket leder till att klimakteriet inträder betydligt tidigare än normalt.
Fyndet tros ha bred fysiologisk, klinisk och praktisk betydelse. Tidigare har det inte varit möjligt att använda inaktiva primära äggblåsor för provrörsbefruktning, eftersom de inte kunnat fås att mogna ut då de odlas i laboratoriet. Förutom att dessa resultat ökar vår kunskap om vad som styr längden på kvinnans fruksamhetsperiod, kan resultaten även leda till att det i framtiden blir möjligt att aktivera utmognaden och tillväxten av primära äggblåsor i provrör. Därmed blir tillgången till äggblåsor för provrörsbefruktning större.
Detta gäller inte endast för människor utan även för husdjur, boskap och utrotningshotade djurarter. Fynden har därför inte enbart betydelse för kvinnors hälsa men även för att förbättra fruktsamheten hos djur inom lantbruket och för möjligheten att rädda utrotningshotade djurarter som har problem med att fortplanta sig.
Läs hela artikeln här:
http://www.sciencemag.org/cgi/content/short/319/5863/611
Science redaktion har även skrivit en nyhetsartikel om upptäckten här:
http://www.sciencemag.org/cgi/content/full/319/5863/558b
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kui Liu (engelskspråkig) på e-post kui.liu@medchem.umu.se, telefon 090-786 77 62 eller mobiltelefon 073-620 50 64.
