Kvinnomisshandel – tabubelagt även för vårdpersonalen
Trots att våldsutsatta kvinnor söker hjälp från hälso- och socialvården är det oftast en väninna som hjälper henne ur svårigheterna. För att tidigt fånga upp de misshandlade kvinnorna behöver därför ledare inom offentliga organisationer aktivt initiera utbildning och handledning för bland annat sjuksköterskor. Detta visar en avhandling från Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.
Våld mot kvinnor är ett problem som förekommer i alla länder. Ett våld som måste uppfattas som ett allvarligt problem även för hälso- och sjukvården. Anette Häggblom som är lektor vid högskolan på Åland och har i sin avhandling kartlagt hur verkligheten på Åland ser ut både för de våldsutsatta kvinnorna, sjuksköterskor och för samhället.
Åland består av mer än 6 500 öar och drygt 27 000 invånare, det minsta samhället bebos av 120 personer. Könsrelaterat våld förekommer både i de större och i de mindre samhällena. Ålands landskapsregering har tidigare beslutat sig för ett internationellt policyprogram kallat ”Operation Kvinnofrid”, hur det har efterföljts av de offentliga organisationerna undersöktes också.
– Våldsutsatta kvinnor söker främst hjälp från hälso- och socialvården men det är en nära anhörig eller en väninna som är den som hjälper henne genom svårigheterna. Vändpunkten att lämna förhållandet kommer oftast då hon inser vilken fara även hennes barn svävar i, säger Anette Häggblom.
Den hjälp som kvinnorna fick varierar oerhört och flera kände sig även kränkta av vårdpersonalens brist på empati. Många sköterskor saknade utbildning inom ämnet, men de som själva hade erfarenheter av våld i hemmet, hade lättare att se vad kvinnan var utsatt för och därigenom engagera sig. Dessa sköterskor gav en ovärderlig insats i vården av våldsutsatta kvinnor. Kvinnorna själva påtalade hur avgörande det var vem av sjuksköterskorna som var på jobb – om de fick adekvat hjälp eller inte!
– Det som förvånade mig vara att sjuksköterskor hade så låg beredskap. Få kände till den färska handlingsplanen. Några menade att de kunde avstå från att hjälpa en kvinna med avseende på våldsproblematiken och då sjuksköterskan upplevde att hon inte räckte till, säger Anette Häggblom
Problemet ”våld mot kvinnor” anses av vissa ledare inom organisationerna vara ett problem bland många. Det har betytt att ökade resurser inte tilldelats i ett uppbyggnadsskede för att tillgodose utbildnings- och handledningsbehov inom området. De flesta sjuksköterskor med sakkunskap hade på eget initiativ deltagit i kurser som arrangerats av landskapsregeringen och högskolan på Åland.
– Ett annat fynd var att Ålands landskapsregering hade uppmanat de offentliga organisationerna att erbjuda service till de våldsutsatta kvinnorna, men att responsen var begränsad. Detta borde utgöra en akut utmaning sett utifrån ett folkhälsoperspektiv, säger Anette Häggblom.
De misshandlade kvinnor uttryckte dock sin tacksamhet till Polisen på Åland. De hade upplevt att de i nödsituationer bemötts professionellt och trevligt av polisen.
Avhandling för doktorsexamen i folkhälsovetenskap vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.
Avhandlingens titel: Love that turns into terror: Intimate partner violence in Åland – nurses´ encounters with battered women in the context of a government-initiated policy programme
Avhandlingen försvaras torsdagen den 7 februari klockan 13:00, Norgesalen NHV, Nya varvet, hus 25 i Göteborg.
Välkomna!
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anette Häggblom, programledare/lektor vid högskolan på Åland och utbildningsprogrammet för vård och lektor vid högskolan i Harstad. Tel + 358 18 537781 (arb); +358 18 37744 (hem); +3584573428744 (mobil) E-post: anette.haggblom@ha.ax (arb); peterhof@aland.net (hem)
Huvudhandledare: Professor Anders Möller NHV, telefon: + +46 (0)31 693968 e-post; anders.moller@nhv.se
