Artikel från Högskolan i Gävle

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

12 februari 2008

Tunga hantlar ersätter bår i tester av ambulanssjukvårdare

Muskelstyrka och uthållighet krävs hos den som jobbar som ambulanssjukvårdare. För när det verkligen gäller måste man orka, t.ex. bära en tung bår i ett trångt trapphus. Men vilka krav på fysisk kapacitet är rimliga?

Det är viktigt att man orkar med jobbet och inte får ont av att lyfta och bära tungt. Därför testas alla som söker jobb som ambulanssjukvårdare. Men det finns idag inga nationella test som motsvarar ambulansyrkets krav och inte heller gränsvärden.

Dagens tester bygger ofta på testmetoder som används inom räddningstjänsten vid rekrytering av brandmän, man ska t.ex. simma, klättra i stege, lyfta en docka. Det finns inte heller något nationellt test varför de varierar i omfattning och svårighetsgrad, även inom ett och samma landsting.

Dessutom används samma tester och gränsvärden för både män och kvinnor. De kan ibland vara mycket tunga och överskrider arbetets krav, och då kan de orättvist slå ut alla kvinnliga sökanden.

I en nygjord forskningsstudie har ett nytt test utvecklats, som överensstämmer med att bära bår i trappa och som gör det möjligt att sätta gränsvärden. Att bära bår har ersatts med att bära hantlar i trappa.

Det började förra hösten när 17 ambulanssjukvårdare/chefer som är testansvariga på sina respektive stationer runt om i landet, utbildades i hur man ska genomföra sex av de tester av fysisk kapacitet som tidigare forskning visat kan förutsäga trötthetsutveckling. Under utbildningen framkom att man vill ersätta testet ”Bårbärning i trappa”, som är ett svårtestat arbetsmoment, med ett test som är lättare att standardisera. Orsakerna är flera, t.ex. kan trapporna se väldigt olika ut och så behövs lyft- och bärpartner.

– Istället för att använda bår har vi provat med hantlar, både hantelbärning i trappa och hantelbärning på stepbräda, berättar Ulrika Aasa, lektor och forskare på sjukgymnastutbildningen, Umeå universitet, och också knuten till CBF, Centrum för belastningsskadeforskning.

Studien visade att när man bär hantlar, 20 kilo i vardera handen, i trapp och i en takt om 85 steg i minuten, kan detta test ersätta bårbärning vad gäller hur mycket personalen belastas.

Det nya testet har även provats på kvinnor som arbetar inom ambulanssjukvården och det visar att de som klarar att bära bår med patient på, klarar att bära hantlarna, och att de blir lika trötta under de båda testerna. Det betyder att man har hittat ett test som inte utesluter kvinnor.

– Men om de som klarar de sex testerna, inklusive hantelbärning i trappa, även kan får mindre besvär i kroppen, måste också undersökas, betonar Ulrika Aasa.

Inom kort påbörjas därför en första del i ett försök med de nya testerna, och det sker i Dalarna under våren. Och där man får bära hantlar istället för bår. Försöket omfattar 200 personer.

Studien har gjorts i ett samarbetsprojekt mellan CBF, Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för sjukgymnastik vid Umeå universitet, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet samt Ambulansakademin.

Kontaktinformation
Mer information: Ulrika Aasa, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet 070-625 08 28, uaa@hig.se
Ulrika disputerade 2005 med avhandlingen: Ambulance work – relationships between occupational demands, individual characteristics and health-related outcomes

Om CBF
Centrum för belastningsskadeforskning är en forskningsenhet inom Högskolan i Gävle. Verksamheten finns i Umeå och Gävle. CBF:s forskning, utveckling och utbildning ska bidra till att minska den belastningsrelaterade ohälsan i arbetslivet, förklara dess orsaker och begränsa dess konsekvenser. Läs mer: www.cbf.hig.se

Hälsningar
Lena Åminne
informatör
CBF, Centrum för belastningsskadeforskning
090-10 60 68
070-380 72 14

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera