Darwin hade fel om hönans vilda ursprung
Charles Darwin ansåg att tamhönan enbart härstammar från den röda djungelhönan, men nu visar ny forskning från Uppsala universitet att hönans vilda ursprung är mer komplicerad än så. Forskarna har kartlagt det arvsanlag som gör att de flesta tamhöns har gula ben och fann till sin förvåning att detta arvsanlag härstammar från en närbesläktad art, den grå djungelhönan. Studien publiceras idag i nätupplagan av PLoS Genetics.
– Våra studier visar att även om de flesta arvsanlagen hos tamhönan kommer från röd djungelhöna så måste åtminstone ytterligare en art ha bidragit, nämligen den grå djungelhönan, säger Jonas Eriksson, doktorand vid Uppsala universitet.
Det är troligaste är att den grå djungelhönan korsades med en tidig form av tamhönan. Anlaget för gul hud finns idag nämligen spritt bland miljarder tamhöns världen över.
Den gula benfärgen beror på fodret: Ju mer gula karotenoider i födan, desto gulare ben. Den gen som forskarna nu identifierat kodar för ett enzym som bryter ner karotenoider och frigör Vitamin A. Denna gen är avstängd i hud, men fullt aktiv i andra vävnader hos höns med gula ben. Konsekvensen blir att gula karotenoider lagras i huden hos dessa höns. Detta kallas för en regulatorisk mutation eftersom genens kodande sekvens är intakt men dess reglering är förändrad.
– Vår studie är ett lysande exempel på betydelsen av regulatoriska mutationer under evolutionens gång. Vad vi inte vet är varför människan har avlat för denna egenskap. Kanske var det så att höns med starkt gula ben ansågs vara mer friska eller mera fruktsamma än andra höns eller blev vi helt enkelt förtjusta i deras avvikande utseende? säger professor Leif Andersson, som lett projektet.
Forskarna tror att samma gen mycket väl kan vara betydelsefull för att även förklara flamingons rosa färg, den gula benfärgen hos många rovfåglar och laxens röda kött. Dessa egenskaper orsakas nämligen alla av karotenoider. Kanske påverkar genen även i viss utsträckning människans hudfärg.
Bilder kan hämtas från: http://www.uu.se/press/pm.php?id=79
Kontaktinformation
Kontakt: Professor Leif Andersson, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, tel: 018-471 4904, 070-514 4904, e-post: leif.andersson@imbim.uu.se
