Kommunerna har större utgifter under valår
Kommunerna anställer mer folk och har större utgifter under valår. Samtidigt tar man ut lägre skatt. IFAU studerar i en ny rapport svenska och finska kommuner under nästan 20 års tid.
Under ett valår ökar kommunerna sin personal med en procent. Det betyder 0,6 fler helårsanställda per 1 000 invånare. Dessutom ökar utgifterna med 630 kronor/person eller 2,3 procent, och skatten sänks med 0,05 procentenheter.
Rapporten bygger på nästan 20 års data från 276 svenska och 411 finska kommuner. Under perioden (1985-2002) har det hållits sex svenska och fyra finska kommunalval.
Flera saker kan tänkas påverka kommunernas sysselsättning, konsumtion och skatter: statsbidrag, skattebas, de kommunanställdas löner, invånarantal, andel barn och ungdomar samt andel äldre än 64 år. För att se hur just valåren påverkar kommunpolitiken tar man i rapporten hänsyn till alla dessa saker med hjälp av statistisk analys.
Varför påverkar valår den kommunala politiken?
Mönstret gör att man kan misstänka att de kommunala beslutsfattarna inte bara ser till (ekonomisk) effektivitet. Vad beror kommunernas återkommande generositet under valår på?
– En tänkbar och kanske inte helt orimlig hypotes, är att de kommunala politikerna försöker vinna röster genom att genomföra politik som de tror väljarna uppskattar, säger Eva Mörk som är en av forskarna bakom rapporten.
– Effekten är för stor för att enbart kunna förklaras av ökade administrativa kostnader i samband med själva valet.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter
IFAU-rapport 2008:4 ”Valår och den kommunala politiken” bygger på IFAU Working paper 2008:3 ”Is there an election cycle in public employment? Separating time effects from election year effects”. Bägge är skrivna av Matz Dahlberg och Eva Mörk, IFAU och Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
Om du vill veta mer kontakta Matz Dahlberg, tel 018-471 11 26, e-post: matz.dahlberg@nek.uu.se eller Eva Mörk, tel 018-471 70 72, mobil
070-237 67 00, e-post: eva.mork@ifau.uu.se.
