Mycket musarbete ger värk i hand och arm
För tre år sedan bytte flygledarcentralerna på Sturup och Arlanda tekniskt system. Det nya systemet innebar en intensiv användning av datormusen. Redan två år efter förändringen hade antalet flygledare med värk i hand och armbåge ökat påtagligt.
Det visar en avhandling av yrkesmedicinaren Inger Arvidsson från Lunds universitet. Hon har jämfört situationen före och efter systembytet för flygledarna på Sturup och Arlanda. I det gamla systemet använde flygledarna ibland tangentbordet, och skrev också ofta med penna och papper. Det nya systemet är däremot i hög grad beroende av datormusen: nio tiondelar av allt arbete görs med rullmenyer och musklick.
-Systemet i sig ger flygledarna god hjälp i arbetet. Men många av dem är bekymrade över riskerna för besvär och värk i armen, säger Inger Arvidsson.
Att mycket musarbete kan ge ergonomiska problem är inget specifikt för flygledaryrket. Lundaforskarna har funnit liknande resultat hos dem som arbetar med CAD, datorstödd konstruktion, och menar att risken för besvär allmänt sett ökar ju mer man använder musen under sin arbetsdag.
– Det är viktigt att variera sina rörelser – att kunna använda också tangentbord och rullboll, och inte vara helt bunden till musen, menar Inger Arvidsson.
Att datorsystem som bygger på musklick ger större risk för värk än sådana som bygger på tangentbordskommandon har man länge misstänkt. Men det är svårt att studera detta vetenskapligt, eftersom de flesta som arbetar med datorer använder både mus och tangentbord. Flygledarnas systemförändring gav därför lundaforskarna ett bra tillfälle att studera ett renodlat musarbete.
En del av Inger Arvidssons studie handlade om flygledarnas muskelhälsa före systembytet. Hon fann ingen könsskillnad när det gällde besvär i armbåge och hand, medan däremot kvinnorna hade betydligt mer besvär än männen från nacke, axlar och övre rygg. Ändå hade kvinnor och män på flygledarcentralerna exakt samma arbetsuppgifter och arbetsorganisation.
– Vi har funderat mycket på skälet till skillnaden. Att flygledarna inte haft justerbara arbetsstationer kan möjligen ha spelat in. Eller också har det med psykosocial stress att göra. Kvinnorna upplevde inte mer stress än männen, men kopplingen mellan stress och värk var tydligare hos dem. Det kanske finns någon faktor som gör att stress lättare omvandlas till värk hos kvinnor – eller att värk hos kvinnor lättare leder till stress, eller kanske både-och? säger Inger Arvidsson.
Inger Arvidsson disputerar den 28 mars. Hon träffas på tel 046-17 31 75 och inger.arvidsson@med.lu.se. En engelsk sammanfattning av avhandlingen finns på länken nedan.
