Varning för utlänningar
Akta er för utlänningar! Det är, något hårdraget, budskapet i svenska myndigheters information om hur man skyddar sig mot HIV/aids. Trots att det framför allt är riskabla beteenden som sprider sjukdomen riktar informationen in sig på riskgrupper. En sådan är invandrare/utlänningar.
När HIV/aids började spridas på 1980-talet pekades två grupper ut som särskilt riskabla: homosexuella män och sprutnarkomaner. Det var fr.a. bland dem som sjukdomen spreds då. Till dessa riskgrupper lades i början på 1990-talet invandrare, eller människor med utländsk bakgrund. De flesta smittade i Sverige hade då fått sjukdomen utomlands.
– Myndigheterna har upprepade gånger sagt att det är riskabla beteenden som ska pekas ut, inte riskabla kategorier av människor. Men det genomförs inte.
Det säger Anna Bredström, som har studerat informationsmaterial och policydokument om HIV/aids från svenska myndigheter under 15 år, först Aidsdelegationen, senare Folkhälsoinstitutet och numera Socialstyrelsen.
Hon har bl.a. analyserat information riktad till svenska utlandsresenärer. Hon visar hur det är ”de andra”, de utländska människorna som pekas ut som riskabla. När svenska män reser till Thailand uppmanas de inte rakt av att avstå från att gå till prostituerade (trots att detta är olagligt i Sverige), utan att vara försiktiga och tänka på att kvinnor i Thailand kan vara smittade, även de som inte utger sig för att vara prostituerade.
Svenska flickor som reser i Sydeuropa uppmanas vara misstänksamma mot män som gör kontaktförsök. ”Sannolikheten att han kommer med en otrevlig överraskning är hög”.
Den information som riktas till invandrare i Sverige är delvis av annan karaktär. Den handlar mycket litet om HIV/aids, och mer om vad myndigheterna uppfattar som typiskt svenska, och önskvärda, relationer och sexvanor. Läsarna får veta att vi svenskar är jämställda och har en frigjord syn på sex, att sex är vanligt även bland ungdomar, innan man har gift sig och att det är naturligt.
– Informationen utgår från att invandrare kan klumpas ihop till en grupp som är bärare av en oföränderlig kultur, och att det finns en svensk livsstil som är överlägsen och som de ska lära sig, säger Anna Bredström.
Hon tror att informationskampanjer som bygger på ett riskgruppstänkande löper stor risk att misslyckas. Verkligheten tycks också bekräfta hennes oro; Under 2007 ökade HIV dramatiskt i Sverige, samtidigt som också klamydiainfektioner ökade kraftigt, en statistik som tyder på att kondomanvändningen minskar.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter “Safe sex. Unsafe identities: Intersections of ‘Race’, Gender and Sexuality in Swedish HIV/Aids Policy.” Anna Bredström disputerar vid Tema Etnicitet den 4 april. Hon nås på 011-363242, e-post: anna.bredstrom@isv.liu.se
