Göteborgsforskare: första djuret på jorden – en kammanet
Med tillgång till nya genetiska data har forskare vid Göteborgs universitet lyckats rekonstruera djurrikets tidigaste evolution.Studien, som nu uppmärksammas stort i ansedda tidskriften Nature, visar att de första djuren på jorden var – kammaneter.
Den nya analysmetod som använts av forskare vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, har skapat ett helt nytt evolutionärt stamträd. Enligt detta var kammaneterna de första djuren på jorden – en nyhet som mycket överraskar forskarna i projektet:
–Kammaneten har en ganska komplicerad kroppsbyggnad, och det finns betydligt enklare byggda djur, till exempel svampdjur, som man kunde tro hade uppstått först, säger Matthias Obst, forskare vid Zoologiska institutionen och stationerad vid Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, Kristineberg.
Det nya evolutionära stamträdet har skapats genom analyser av stora mängder genetiska data. I sin studie har Matthias Obst jämfört 150 gener, eller nära 40 miljoner genetiska så kallade baspar, samlade från de flesta av jordens 35 djurstammar. Många av dessa djurstammar uppvisar mycket märkliga kroppsformer, och deras ursprung har tidigare varit okänt.
–De flesta av jordens mest egendomliga livsformer återfinns i havet, som märkliga stjärnmaskar, armfotingar och pilmaskar, eller små mossdjur som mer liknar växter än djur. Vårt nya stamträd hjälper oss att förstå dessa djurs evolution, säger Matthias Obst.
Kartläggningen av de genetiska släktträden har bland annat finansierats av Svenska Artprojektet, vars mål är att inom 20 år få fram en komplett beskrivning av Sveriges flora och fauna; ett projekt unikt i världen. Men utvecklingen inom molekylär biologi går i rasande fart. Enligt Matthias Obst kommer ett djurs hela genom, alltså organismens ärftliga information kodad i DNA, inom en nära framtid kunna kartläggas i vanliga laboratorium.
– Men utan de faciliteter som Sven Lovén centrum för marina vetenskaper erbjuder för att hitta och odla marina djur hade det i princip varit omöjlig att kartlägga så mycket genetisk information från de havslevande djuren, säger han.
Artikeln ”Improved relations – phylogenomics brings the animal tree of life into sharper focus” är förstasidesnyhet i kommande numret av Nature, som publiceras 10 april.
Fakta kammaneten:
Kammaneten är oftast bara några centimeter lång. Dess kropp är vanligen glasklar med reflekterande hår (cilier), men den kan också vara klart röd, orange eller till och med svart.
En amerikansk variant, Mnemiopsis leidyi, har haft en explosionsartad utveckling i svenska vatten och följs nu noggrant av marina forskare vid Göteborgs universitet. Mnemiopsis är en effektiv predator där varje individ kan äta stora mängder hoppkräftor och andra djurplankton, vilket på sikt kan hota det befintliga ekosystemet.
Kontaktinformation
Matthias Obst, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
0523-18553
0738-475 003
matthias.obst@zool.gu.se
