Okritisk forskningsjournalistik befäster föreställningar om kön
Journalistik som hänvisar till forskning befäster ofta traditionella föreställningar om kvinnor och män. En ny avhandling från Umeå universitet visar hur olika dagspressgenrer presenterar forskning som rör kön och genus.
– Utgångspunkten för min studie är att våra sätt att tänka, tala och skriva om kön och genus får konkreta konsekvenser, säger Kerstin Engström. När vetenskap sprids och blir allmänt accepterad läggs den till grund för en mängd ställningstaganden och politiska beslut som har betydelse för kvinnors och mäns, pojkars och flickors möjligheter och villkor i samhället.
Kerstin Engströms doktorsavhandling visar att den konventionella uppdelningen mellan olika genrer i tidningarna gör att olika slags vetenskapliga kunskaper om kön och genus framställs som olika betydelsefulla, sanna och relevanta. Nyhetstexter presenterar exempelvis ofta medicinsk och naturvetenskaplig forskning relativt okritiskt, som sanna fakta. Genom att forskningens slutsatser spetsas till, särskilt i kvällstidningarna, förstärks också naturvetenskapens sätt att tala om kvinnor och män som enhetliga grupper och om kön som biologi och skillnad.
– Dramaturgiska grepp i nyheter om hälsa och sjukdom förstärker till exempel bilden av den manliga kroppen som norm och kvinnor som svagare och mer sjukliga, säger Kerstin Engström.
Forskning som istället ifrågasätter den ständiga uppdelningen av människor i två sorter presenteras mer sällan och då oftast på kultursidorna. Där tillåter konventionerna för hur man skriver ett mer resonerande och ifrågasättande förhållningssätt. Det innebär att forskning med genusperspektiv oftare förekommer som föremål för diskussion, bedömning och kritik i dagspressen. Följden av uppdelningen blir att journalistiken återskapar en förenklad bild av naturvetenskaplig forskning om kön som objektiv, och av humanistisk och samhällsvetenskaplig genusforskning som styrd av åsikter och ideologi.
Forskningsmaterialet består av texter som i huvudsak handlar om forskning samt texter som tar forskningskällor till stöd när det gäller andra frågor, exempelvis politiska beslut. De är hämtade från alla redaktionella avdelningar, även ledare och debatt, men huvudfokus ligger på en jämförelse mellan de vanligaste genrerna i materialet, nämligen nyhets- och kulturjournalistik. Exemplen är morgontidningen Dagens Nyheter och kvällstidningen Aftonbladet.
– Konventionerna för hur man skriver inom olika typer av tidningar och genrer är relativt fasta, fortsätter Kerstin Engström. Därför kan man anta att de mönster jag sett i studien till stor del gäller också andra, liknande tidningar och även samma slags genrer i andra medier.
Fredagen den 11 april försvarar Kerstin Engström, Institutionen för kultur- och medievetenskaper samt Nationella genusforskarskolan vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Genus & genrer – forskningsanknutna genusdiskurser i dagspress.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Britta Ney, Centrum för genusstudier, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta
Kerstin Engström, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet
tel 090-786 79 48, 070-285 46 19
eller e-post kerstin.engstrom@kultmed.umu.se
