Folkets minnen – ett borgerligt projekt?
Det tidiga 1900-talets folkminnesinsamling har ofta framställts som ett konservativt, elitistiskt och idealiserande projekt med inriktning på den gamla svenska bondekulturen. Idag uppfattas samlingarna av många som ett borgerligt projekt och snarast ett uttryck för de äldre forskarnas egna ideologier och syn på det förflutna. Fredrik Skott vill med sin avhandling nyansera den nu rådande bilden av detta äldre traditionsmaterial.
”Det är folkets röst som skall höras när man läser dessa anteckningar”. Citatet från 1930 syftar på de framväxande samlingarna vid Västsvenska folkminnesarkivet i Göteborg.
Under 1900-talets första hälft införlivades hundratusentals uppteckningar om folkets liv, leverne och minnen i de stora folklivs- och folkminnesarkiven runt om i landet. Från och med 1970-talet ändrade många forskare inställning till uppteckningsmaterialet och idag uppfattas samlingarna ofta som resultatet av ett enhetligt och borgerligt projekt, som ett uttryck för de äldre traditionsforskarnas egna ideologier och syn på det förflutna.
Fredrik Skott har i sin avhandling kritiskt undersökt den nu rådande bilden och menar att dessa föreställningar är förenklade. Målsättningen är att fördjupa förståelsen för traditionsarkivens material.
Var insamlingen ett enhetligt nationalistiskt projekt, som stod nära samtida politiskt konservativ ideologi? Hur gick insamlingen till? Vems bild av det folkliga kulturarvet är det vi idag möter genom samlingarna? Var insamlingen primärt ett idealiserande projekt, ett uttryck för nostalgiskt tillbakablickande?
Fredrik Skotts avhandling visar att dokumentationen av folkets minnen var ett ytterst heterogent projekt. Flera uppfattningar om vad som var en ideal uppteckning rymdes inom verksamheten. Likaväl som kritik kunde riktas mot samtiden genom dokumentationen av det förgångna kunde folktraditionen nyttjas för framtidsbygget.
– Traditionsinsamlingen kan inte ses som ett politiskt konservativt projekt, säger Fredrik Skott. Det var snarare radikalt och motsvarande den politiska vänsterns syn på en folkligare, fredligare och mer demokratisk historieskrivning, menar han.
Också i praktiken gavs upptecknarna mycket stora möjligheter att förmedla sin egen bild av det förgångna till framtiden. Således kan traditionssamlingarna knappast ses som att de huvudsakligen återspeglar de äldre forskarnas syn på det förflutna. Snarare är det insamlarnas – och deras meddelares – bild av det förgångna som återspeglas i samlingarna. Den här tanken överensstämde med det tidiga 1900-talets politiska vänsters önskan om en folkligare historieskrivning.
Avhandlingens titel: Folkets minnen. Traditionsinsamling i idé och praktik
1919-1964.
Disputationen äger rum fredagen den 18 april 2008 kl 10.00
Plats: Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Fredrik Skott 031-10 75 34 (arb)
031-775 99 84 (hem)
0703-01 17 75
fredrik.skott@sofi.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se
