Bristande ekonomiska resurser ökar risk för depression
Personer med låg inkomst drabbas dubbelt så ofta av depression och en låg familjeförmögenhet tredubblar risken för depression. Det visar en forskningsgenomgång som Statens folkhälsoinstitut gjort.
Genomgången visar att personer med låg social position, som mättes med markörerna, utbildning, typ av arbete, inkomst samt förmögenhet, har högre risk för att drabbas av depression.
Den mest påtagliga skillnaden gällde familjeförmögenhet, det vill säga hushållets samlade tillgångar efter skulder. En avsaknad av förmögenhet för män medförde en drygt tre gånger ökad risk för depression. Att ha en kort utbildning gav 30-50 procents ökad risk för depression.
– Det är viktigt att också betona levnadsvillkorens betydelse eftersom det finns föreställningar om att förklaringen till psykisk ohälsa främst är knuten till individens egenskaper, säger Sven Bremberg, avdelningschef på Statens folkhälsoinstitut.
Utbildning, ekonomiska tillgångar och arbete bidrar till ekonomiskt oberoende, social status och fler valmöjligheter, något som kan främja en positiv psykisk hälsa.
Den nationella folkhälsoenkäten 2007 visar en social skiktning när det gäller mildare psykiska besvär. Det var vanligare att personer med lägre social position skattade att de led av fler symptom, som oro och ängslan, nedsatt välbefinnande samt huvudvärk, än personer med högre social position.
Depression är en psykiatrisk diagnos och innefattar mer allvarliga psykiska symtom med flera konsekvenser för individen och samhället. I Sverige är depression relativt vanligt och kostnaderna för samhället beror främst på nedsatt arbetsförmåga, ökade behov av somatisk vård och ökad sjuklighet.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Sven Bremberg, avdelningschef, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 97 53, e-post: sven.bremberg@fhi.se
Lilly Eriksson, utredare, Statens folkhälsoinstitut, 063-19 97 40, e-post: lilly.eriksson@fhi.se
