Barns psykiska hälsa syns inte i skolhälsovårdsjournalen

– Svenska skolsköterskor har en god och djup kunskap om skolbarns totala hälsa. Detta borde man ta bättre vara på, både på nationell och lokal nivå, säger Eva Clausson som skrivit avhandlingen – School Health Nursing – perceiving, recording and improving schoolchildren’s health.

Resultatet visar att skolsköterskorna idag upplever att skolbarnens mentala hälsa har försämrats, särskilt bland flickor och för barn i socioekonomiskt utsatta områden. Detta beskrivs även i en lägesrapport från Socialstyrelsen, där man bland annat noterar att andelen 15-19-åringar som vårdas på sjukhus för självmordsförsök och alkoholförgiftningar ökat.

Det är individuella livsstilsfaktorer som påverkar barnens fysiska hälsa medan den mentala hälsan i stor utsträckning påverkas av skolmiljön och familjerelationerna. Det sistnämnda verkade vara den mest betydelsefulla påverkansfaktorn för skolbarnens mentala hälsa.

Bedömningen av den fysiska hälsan är lätt att registrera och kommer fram vid hälsokontroller och hälsosamtal. Men det är vid elevens spontana besök hos syster som missförhållanden blottas och ängslan, oron och ångest kryper fram. Att dokumentera denna psykosociala hälsa visar sig vara en utmaning. Svårigheterna kan relateras till etiska överväganden, traditioner och tidsbrist samt till skolhälsovårdsjournalens struktur som inte anses uppfylla dagens krav. Skolsköterskorna uttrycker en rädsla för att journalanteckningarna skall märka skolbarnet för livet.

– Det finns verkligen ett behov av att utveckla skolhälsovårdsjournalen så att den bättre stämmer överens med dagens behov och tar hänsyn till en god och säker vård med respekt för individ och familj. Detta borde överbrygga de svårigheter som sköterskorna upplever då de skall dokumentera den psykosociala hälsan, säger Eva Clausson.

I en av delstudierna i avhandlingen provade ett antal skolsköterskor en modell för hälsofrämjande familjesamtal för de skolbarn som sökt för upprepade hälsoproblem. Modellen är utvecklad av sjuksköterskor i Kanada och vidareutvecklad vid Humanvetenskapliga Institutionen, Kalmar Högskola.

– De positiva effekterna av familjesamtalen var större än förväntat, både ur sköterskornas och familjerna/skolbarnens synvinkel. Barnen och föräldrarna kände sig bekräftade i att deras känslor och reaktioner var normala. De blev också mer medvetna om egna styrkor och möjligheter, säger Eva Clausson. Enligt skolsköterskorna ledde även samtalen till att en förändringsprocess startade i familjerna.

Förhoppningen är nu att skolsköterskor genom avhandlingen stimuleras till en ökad och förbättrad rapportering av barnens helhetshälsa. Att familjesamtalen kan börja användas för att förbättra och förebygga ohälsa samt att skolhälsovårdsjournalen utvecklas mot att spegla skolbarnens kompletta hälsoutveckling.

Avhandlingen är skriven av:
Eva K Clausson, Magister i Omvårdnad, Universitetsadjunkt vid Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Kristianstad. Tel. + 46 (0) 435 71 10 89, hem + 46 (0) 44 20 40 34, arb. Mobil + 46 (0) 707 562 840, e-post eva.clausson@hkr.se

Huvudhandledare:
Professor em. MD, PhD Lennart Köhler Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap.
Tel. + 46 (0) 31 169 39 76, e-post lennart.kohler@nhv.se

Bihandledare:
Docent, Dr med vet, Agneta Berg, Universitetslektor vid Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Kristianstad. Tel. + 46 (0) 44 20 85 55, e-post agneta.berg@hkr.se

Avhandling för doktorsexamen i folkhälsovetenskap vid Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap i Göteborg.

Avhandlingens titel: SCHOOL HEALTH NURSING – perceiving, recording and improving schoolchildren’s health (Avhandlingen är skriven på engelska med svensk populärsammanfattning)

Avhandlingen försvarades den 8 maj 2008 på Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap i Göteborg.

Kontaktinformation
Susanne Lj Westergren
Informatör
NHV – Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
+ 46 (0) 31 693 952
westergren@nhv.se
www.nhv.se