Snabbare artdöd i ”utvecklade” landskap
Utrotning av arter går fortare ju närmare mänskliga och ekonomiska centra man befinner sig. Tobias Edman vid SLU har undersökt fyra områden med snarlika ursprungliga landskap i Karpaterna. I Rumänien, där det finns kvar mycket slåtterängar, har fler arter överlevt jämfört med de mer ”utvecklade” landskapen i Polen och Ukraina. Fördelningen av lämpliga livsmiljöer i landskapet visade sig vara ett bättre mått än arealen på en arts möjlighet att fortleva.
Stora delar av Europa är präglade av mänsklig markanvändning sedan tusentals år. Denna har lett till att en del arter har försvunnit helt. Uroxen och den europeiska vildhästen blev exempelvis utrotade i Polen 1627 respektive 1880, medan andra arter har försvunnit lokalt. Ju längre bort från det urbana och ekonomiska centrat i norra Europa, t.ex. Holland, desto mindre blir den mänskliga påverkan. Det är därför inte förvånande att uroxen försvann 1 200 år senare från Polen jämfört med Holland.
Tobias Edman vid institutionen för sydsvensk skogsforskning, SLU, har i sin doktorsavhandling undersökt hur skillnader i ekonomiska och politiska förutsättningar kan påverka i grunden väldigt lika landskap. Fyra områden i Karpaterna studerades för att klarlägga hur landskapen utvecklats under 1900-talet. De fyra områdena ligger idag i Polen, Ukraina och Rumänien, men tillhörde alla under slutet av 1800-talet det Habsburgska riket.
Det rumänska landskapet har ändrats i långsam takt under hela 1900- talet, medan de andra landskapen har börjat med en långsam förändringstakt för att accelerera denna mellan 1950 och 1980, vilket ligger i linje med utvecklingen i övriga Europa.
I Rumänien är stora delar av den brukade marken slåttermark med stor artrikedom av framförallt kärlväxter. I ängarna finns det mycket träd och buskar, vilket ger förutsättningar för arter som är anpassade till att leva i skogen att också överleva i odlingslandskapet. De landskap som upplevt kraftig landskapsomvandling, dvs. de i Polen och Ukraina, visade sig endast ha rester av de artrika träd och buskmarkerna kvar.
Forskare och skogsförvaltare i områden från Frankrike till Uralbergen fick svara på en enkät om förekomst av större skogslevande djur, trädslagssammansättning och markanvändningshistorik. Det visade sig finnas ett tydligt samband mellan antalet artgrupper, antalet arter inom varje grupp och grad av mänsklig påverkan.
Tobias Edman undersökte också utbredningen av vitryggig hackspett i de polska landskapen. Två olika metoder för att förutsäga förekomsten av vitryggig hackspett testades. Den som fungerade bäst tog hänsyn till hur skogsområdena låg i förhållande till varandra. Resultaten visar att det är viktigt att ta hänsyn till hur habitat är fördelade i ett landskap och inte bara till hur stor areal av lämpligt habitat som finns.
Fil.Mag i biologi Tobias Edman, institutionen för sydsvensk skogsforskning, SLU, försvarar sin avhandling med titeln “Biodiversity patterns and the importance of landscape-level land-use intensity and fragmentation of forest habitats in Europe.” Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Tid: fredagen den 23 maj 2008, klockan 13.00
Plats: Craafordsalen, Alnarp
Opponent: Professor Harto Lindén, Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, Helsingfors, Finland
Detta och andra pressmeddelanden från SLU http://www.slu.se/?id=102
Kontaktinformation
Mer information:
Tobias Edman, 08-57 99 72 90, Tobias.Edman@ess.slu.se
Abstract och avhandlingen i sin helhet http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001771/
Institutionen för sydsvensk skogsforskning http://www.ess.slu.se
Fornskog http://www2.ess.slu.se/Fornskog/
