Proteinnedbrytning i huden – en livsviktig fråga
En grupp proteiners aktiviteter i överhuden står i fokus för den avhandling som Kristina Stefansson försvarar vid Umeå universitet den 29 maj. Resultaten kan vara viktiga för förståelsen av flera hudsjukdomar, bl.a. psoriasis och den sällsynta Nethertons syndrom.
Kallikrein-relaterade peptidaser (KLK) kallas en grupp proteiner med uppgift att klippa sönder andra proteiner. Man tror att de i hudens hornlager bryter ner de cellsammanhållande strukturerna så att de översta hudcellerna lossnar.
Eftersom överhuden ständigt nybildas underifrån är detta viktigt för att den ska behålla sin smidighet och tjocklek. Hos människan finns 15 KLK-gener, som ger upphov till lika många olika närbesläktade och numrerade proteiner. Bland dem har KLK 5 och 7 tidigare kunnat renas fram från hudmaterial, nu också KLK 14. Även om KLK 14 finns i mycket liten mängd i överhuden har det visat sig väldigt effektivt med högre proteinnedbrytande aktivitet än t.ex. KLK 5. De nya rön som presenteras i avhandlingen tyder på att det i huden kan finnas en pH-beroende ”kaskad” av KLK-proteiner, där ett aktiverar ett annat etc. i en kedja som leder till allt fler aktiva KLK.
Från hornlagret hos friska försökspersoner har gruppen kunnat rena både KLK-proteiner och ämnen som hämmar dem. Bland fynden finns en tidigare okänd hämmare, SPINK 9, som har visat sig kunna hämma endast KLK 5. Det kan vara en viktig upptäckt eftersom just KLK 5 fungerar som en ”spindel i nätet” genom att den kan aktivera sig själv och därmed starta hela aktiveringskaskaden. Det finns mest av SPINK 9 i huden på fotsulor och handflator.
Man vet sedan tidigare att avsaknad av en närbesläktad hämmare, SPINK 5, leder till den mycket allvarliga, ärftliga hudsjukdomen Nethertons syndrom. SPINK 5 finns normalt i huden över hela kroppen och hämmar KLK 5, 7 och 14. När SPINK 5 saknas i huden får KLK-proteinerna fritt spelrum. För mycket nedbrytning av cell-sammanhållande strukturer leder då till att hudens kvalitet försämras radikalt. Barn som föds med denna sjukdom har mörkröd, inflammerad hud och förlorar mycket vätska. De kräver intensivvård på sjukhus för att överleva.
Avhandlingen visar också att KLK 5 och KLK 14 kan aktivera en receptor, kallad PAR 2, som finns på bl. a. hudcellers yta och som har med inflammation och immunförsvar att göra. Resultaten i avhandlingen kan få framtida betydelse för behandlingen av inflammatoriska hudsjukdomar som eksem, psoriasis och iktyoser samt Nethertons syndrom.
Torsdagen den 29 maj försvarar Kristina Stefansson, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för dermatologi och venereologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Kallikrein-related peptidases in human epidermis – Studies on activity, regulation, and function.
Svensk titel: Kallikrein-relaterade proteaser i epidermis – Studier rörande aktivitet, reglering och funktion.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal Betula, by. 6M, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Mona Ståhle, enheten för dermatologi och venereologi, Karolinska Institutet.
Avhandlingen försvaras på engelska.
Kontaktinformation
Kristina Stefansson, som ursprungligen kommer från Töre, Norrbottens län, är doktorand vid enheten för dermatologi och venereologi. Hon kan nås på tel. 090-785 12 78, e-post: kristina.stefansson@dermven.umu.se
