Maktkamper på svenska och brittiska redaktioner
Det pågår en maktkamp på svenska tidningsredaktioner. En vit manlig medieelit kämpar för att upprätthålla sin maktposition mot nya grupper av journalister.– Det var förvånande att maktspelet på redaktionerna är i stort sett lika vanligt i Sverige som i Storbritannien, säger Margareta Melin, som nu doktorerar vid Göteborgs universitet.
Mediaforskaren Margareta Melin lägger nu fram sin avhandling om könskodad journalistikkultur vid JMG, Göteborgs universitet. Det handlar om strategier och taktiker som används av svenska och brittiska journalister för att behålla eller skaffa sig en position inom journalistiken. Tidsramen är sent 1980-tal till tidigt 2000-tal.
– Syftet har varit att förstå journalistikens grundförutsättningar genom att undersöka brittisk och svensk journalistikkultur, säger Margareta Melin. Slutsatsen är att de två undersökta journalistikkulturerna har mer gemensamt än vad som skiljer dem åt. Främst visar det sig genom den genomgående könskodade logiken, som genomsyrar kulturerna.
Margareta Melin visar att de oavbrutna maktkamperna på de två journalistiska fälten främst rör sig om en kamp om uppfattningen om vad journalistik är. För att försvara sin maktposition använder sig den journalistiska, manliga eliten av olika strategier. Exempel på dessa är rutiner på redaktionen, t ex utdelande av ”kvinnliga mjuka nyheter” till kvinnliga journalister på morgonmöten, ryktesspridning och baktaleri, samt mer eller mindre dolda sexuella trakasserier.
– I England och framför allt Skottland är puben och alkoholkonsumtion också en strategi. Kvinnor svarar med olika taktiker.
Exempel på sådana är att skapa en ämnesmässig nisch, skaffa ett mer manligt sätt att vara, utnyttja sin kvinnlighet, utnyttja sin utbildning och att skapa och utnyttja sociala nätverk. Taktikerna är inte statiska utan journalisterna väljer de som passar bäst i olika skeenden.
– Systemet att öppet motarbeta och negligera kvinnors och andra gruppers erfarenheter och kompetenser liknar ett krigsspel. Det får negativa individuella konsekvenser för både män och kvinnor. Det får negativa samhälleliga konsekvenser. Och journalistiken blir lidande, säger Margareta Melin.
Melins studie utgörs av stora statistiska undersökningar med 1 500 svenska journalister under 1989-2005 och djupare intervjuer med 33 brittiska journalister som hon har följt mellan 1992 och 2002. Margareta Melin har bedrivit sin forskning vid Malmö högskola och lägger fram sin avhandling vid Göteborgs universitet.
– För mig är den teoretiska utvecklingen ett av huvudresultaten av mitt avhandlingsarbete. Teoretiskt sett tar avhandlingen avstamp i traditionell journalistikforskning, men utvecklar denna genom att föra in ett feministiskt perspektiv och genom att låna begrepp från de franska kulturforskarna Pierre Bourdieu och Michel de Certeau. I centrum står begreppet journalistikkultur.
Avhandlingens titel: Gendered Journalism Cultures. Strategies and Tactics in the Fields of Journalism in Britain and Sweden.
Tid och plats för disputation: Fredagen den 30 maj 2008, kl. 13.15, Sal 302, Anndalsseminariet, Campus Linné, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Margareta Melin, 073-964 4849, 040-667 0137(bost.), 040-665 7221 (arb.)
margareta.melin@mah.se
