Utan självkänsla är man hjälplöst ojämlik

Den psykiska ohälsan är ett av våra vanligaste folkhälsoproblem. Den står för 12-15% av den samlade sjukligheten i världen. Psykiska problem har dessutom stora omkostnader för den enskilda människan både socialt och materiellt. Men den har också konsekvenser för samhället och kostnaderna ligger på 3-4 procent av BNP.

I västvärlden har den psykiatriska vården utanför institutionerna ökat markant. En viktig ideologisk motivering för att övergå från institutionsvård till öppenvård är målet om integrering, för det finns ett klart samband mellan social integrering och ett gott meningsfullt liv. Fokus på Arild Graneruds avhandlingen har legat på den psykiska hälsan hos individer med psykiska problem efter reformen om psykisk hälsa i Norge. Studien har undersökte vikten av social integreringen och sociala nätverk för dessa personer.

­ – Den sociala integreringen är avgörande för människors psykiska välbefinnande. Den förståelse och kunskap som kommit fram genom avhandlingen kommer därför ligga till grund för forskningssamarbete och riktlinjer för psykiskt hälsoarbete på kommunnivå i Norge, säger Arild Granerud.

När ett nytt gruppboende för människor med psykiska problem skall etableras i ett bostadsområde känner sig grannarna osäkra och i behov av mycket information, vilket de sällan får. När väl patienterna flyttat in i sin nya bostad upplever grannskapet mötena med dem som främmande och lite skrämmande. Detta resulterar i att personerna i gruppboendet blir utestängda från gemenskapen.

I ett brukarperspektiv upplevde personerna med psykiska problem i stället en stark känsla av skam och rädsla för utanförskap som i sin tur gav upphov till dåligt självförtroende.

­ – Utan självkänsla är man hjälplöst ojämlik och kan inte skapa varaktiga kontakter med nya människor man möter. Låg inkomst eller brist på arbete och annan meningsfull sysselsättning på dagarna ger även det en känsla av värdelöshet och handlingsförlamande ensamhet, säger Arild Granerud.

De som däremot har ett arbete eller är med i någon klubbverksamhet får ett socialt sammanhang att utveckla sin sociala kompetens i, en tillhörighet som ger dem ett egenvärde.

­ – Trots reformen så har det enbart skett mindre förbättringar, det är nu viktigt att de som arbetar med psykiskt hälsoarbete i kommunerna hjälper individer med psykiska problem att utveckla just sociala nätverk, säger Arild Granerud.

Och det är minst lika viktigt att ge grannar till gruppboende bra information i samband med etablering av gruppboenden.             

Avhandlingen är skriven av:
Arild Granerud, Master i Folkehelsevitenskap, Første lektor ved Høgskolen i Hedmark, avdeling for helse- og idrettsfag, institutt for psykisk helse, oppvekst og samfunn.
Telefon: +47 62430309, Mobil: +47 97067220,
e-post: arild.granerud@hihm.no

Huvudhandledare;
RPN RNT MCSc DrPH, Professor Elisabeth Severinsson, Universitetet i Stavanger.
Telefon: +47 51834209, Mobil: +47 97501822, e-post: elisabeth.severinsson@uis.no  

Bihandledare;
Docent Lars Freden, NHV, vice rektor.
Telefon: +46 (0)31 693970, e-post: lars.freden@nhv.se

Avhandling för doktorsexamen i folkhälsovetenskap vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.

Avhandlingens titel: Social integration for people with mental health problems. Experiences, perspectives and practical changes.

Avhandlingen försvaras onsdagen den 4 juni klockan 13:00, NHVs Aula, Nya varvet, hus 25 i Göteborg, Välkomna!

Kontaktinformation
Susanne Lj Westergren
Informatör NHV
westergren@nhv.se
+ 46 (31) 693952