Ryggproblem hos häst upptäcks lättare med hjälp av kameror

Hästar kan – precis som människor – få problem med sina ryggar. Vissa problem är medfödda medan andra kommer med tiden.

Att upptäcka att hästen har ont i ryggen vid arbete är dock inte helt lätt. Men avancerad teknik avslöjar att hästar med ryggproblem har ett avvikande rörelsemönster jämfört med friska hästar. Det visar ny forskning vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.

– Det är ganska lätt att se när en häst är halt eller har kolik, det vill säga smärtor i buken. Men när det gäller nedsatt ryggfunktion hos häst räcker inte det mänskliga ögat till. Här behövs avancerade diagnostiska hjälpmedel, säger Josefine Wennerstrand som har forskat inom ämnet vid SLU och nyligen försvarade sin doktorsavhandling inom veterinärmedicin.

Vid SLU inleddes år 2000 ett omfattande forskningsprojekt kring hästens rygg. Området har inte tidigare prioriterats inom den veterinärmedicinska forskningen, trots att ryggproblem beskrevs inom facklitteraturen redan för över hundra år sedan.

Att en häst har ryggproblem kan den visa på olika sätt. Hästen kanske protesterar när ryttaren sätter sig i sadeln, viftar irriterat på svansen, vägrar på hinder vid hoppning, är svårare att rida på böjda spår eller rent allmänt visar sämre prestation. Problemen utvecklas ofta långsammare än till exempel vid en hälta och symptomen kan vara svåra att tolka.

– I våra studier har vi sett att tekniska hjälpmedel som höghastighetskameror, reflexmarkörer fastsatta på hästens rygg, hals och ben, samt rullmatta kan hjälpa oss att upptäcka om och hur hästens rörelser ändras av problem i ryggen, säger Josefine Wennerstrand.

Hästens ryggrad är konstruerad så att den ger både stabilitet och styvhet samtidigt som den är flexibel. Hästen böjer, sträcker och roterar sin rygg mest i skritt och galopp, medan ryggen är mer stabil i trav. I trav är muskelaktiviteten högre än i skritt, vilket speglas av att hästen i skritt böjer och sträcker sin rygg upp till dubbelt så mycket som i trav.

VIKTER PÅ BENEN

Josefine Wennerstrands avhandling bygger på fyra olika studier. I dessa ingick såväl fullt fungerande ridhästar utan symptom på ryggproblem, som patienter med dokumenterade ryggproblem.

Bland annat studerades hur viktdamasker fastsatta på bakben respektive framben påverkade ryggens rörelser hos kliniskt friska hästar. Vikter på hästens ben används ibland vid rehabilitering efter skada samt vid vanlig träning, men man har inte tidigare känt till vilken effekt vikter på benen har på ryggens rörelser.

– Vi filmade hästarna på rullmatta i skritt och trav. Hästarna mättes tre gånger i slumpvis ordning i både skritt och trav, utan viktdamasker, med vikterna på bakbenen och med vikterna på frambenen. Studierna visade att extra vikt på bakbenen påverkade hästens rygg i skritt. Då syntes en ökad böjning och sträckning av ländryggen. Påverkan var mätbar enbart i skritt. I trav, där muskelaktiviteten är högre, syntes ingen effekt.

I en annan studie sprutades mjölksyra i ryggmuskulaturen på åtta friska ridhästar för att framkalla reversibel, det vill säga tillfällig, ryggsmärta. Skillnader i hästarnas rörelsemönster gick att mäta ganska omgående och effekten satt i flera dagar. När den klingade av syntes förändringen snabbare i skritt än i trav.

Precis som så ofta vid utredning av hästar med ryggproblem såg forskarna i den studien inga skillnader i hästarnas rörelsemönster med blotta ögat. Det behövdes mätning med hjälp av höghastighetskamerorna för att upptäcka dem.

– Våra studier visar att rörelseanalysteknik är ett värdefullt kliniskt verktyg vid diagnostisering av hästar med ryggsmärta och nedsatt ryggfunktion. Tekniken klarar att upptäcka funktionella avvikelser i ryggens rörelser och kan även användas för uppföljning och utvärdering vid rehabilitering av hästen, säger Josefine Wennerstrand.

Josefine Wennerstrand, institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi vid SLU har disputerat på avhandlingen Clinical Perspectives on Equine Back Kinematics, a Biomechanical Analysis of the Equine Back at Walk and Trot.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Josefine Wennerstrand på tel: 018-67 21 47 josefine.wennerstrand@afb.slu.se