Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

27 juli 2008

Öringen hugger snabbare på iögonfallande byten

Öringen har lättare att hitta ett väl synligt byte än ett som är kamouflerat. Det visar forskning vid Göteborgs universitet. Därmed ges vetenskapligt stöd åt en gammal sportfiskesanning: ju mer iögonfallande byte, desto snabbare hugger fisken.

Jörgen I. Johnsson och Karin Kjällman-Eriksson vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, forskar på fiskars beteende. I sin senaste studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Behavioral Ecology and Sociobiology, undersöker de öringens förmåga att uppfatta och söka efter byten som kamouflerar sig. Kunskapen om hur ett bytes kamouflage påverkar jakten i ytliga vattenmiljöer är viktig bland annat för att förstå varför bytesdjur kamouflerar sig.

Jörgen I. Johnsson och Karin Kjällman-Eriksson har i sin forskning använt vild öring, som tränats att söka efter levande brunfärgade maggots – dels mot en brun bakgrund, dels mot en iögonfallande grön. Experimenten visar att om bakgrundsfärgen matchar bytets färg så tar det längre tid för fisken att hitta bytet, medan iögonfallande byten hittades snabbare. Slutsatsen av studien är att öringens uppfattningsförmåga är begränsad, och dessa begränsningar avgör hur effektivt arten hittar kamouflerade byten. Detta indikerar också att ett väl valt kamouflage ökar bytets överlevnadsförmåga även i naturliga miljöer.

Studien undersöker också förmågan att hitta byten relaterat till öringens storlek. Resultaten visar att mindre fiskar snabbare hittar iögonfallande byten än större fiskar, medan söktiden efter kamouflerade byten inte tycks påverkas av fiskens kroppsstorlek.
–En möjlig förklaring till detta är att små individer måste kompensera för lägre social status i gruppen, och därmed lägre tillgång till föda, genom att öka födosöksaktiviteten när de är ensamma, säger Jörgen I. Johnsson.

Den typ av experiment som Johnsson och Kjällman-Eriksson utfört kan i framtiden användas för att förklara varför olika individers jaktframgång varierar. Kanske får rönen också tillämpningar i sportfisket, där öringdragets färg och utformning är föremål för mycket spekulationer.
–Men alltför iögonfallande och onaturliga byten kan kanske skrämma fisken i vissa lägen, säger Jörgen I. Johnsson.

Kontaktinformation
Kontakt:
Jörgen I. Johnsson, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet:
073-7780375
031-211411 (hem)
031-786 3665 (arbete)
Jorgen.Johnsson@zool.gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera