Makt och sociala nätverk avgör spelet kring Stockholms grönområden
Urbaniseringen i världen slår alla rekord samtidigt som klimatförändringen och annan miljöpåverkan ökar många städers sårbarhet. Forskning visar att grönområden, träd och våtmarker spelar en allt större roll då de på olika sätt bidrar till en god urban livsmiljö. I sin tvärvetenskapliga doktorsavhandling med studier från Nationalstadsparken och Stockholms grönområden diskuterar Henrik Ernstson strategier för att bevara urbana ekosystem, och hur makt och socialt inflytande påverkar vilka i samhället som får åtnjuta dess frukter.
– Min forskning visar att civilsamhället spelar en oerhört stor roll när det gäller att artikulera och bevara de värden urbana grönområden ger. Lokala grupper som exempelvis kolonilotts- och friluftsföreningar bär på viktig ekosystemkunskap som måste tas bättre till vara än vad som görs idag, säger Henrik Ernstson.
– I ljuset av min avhandling är det såklart oroväckande att läsa om planerna på att chockhöja arrendet för kolonilottsägare i Stockholm.
Forskning inom urban ekologi har formligen exploderat de senaste tio åren. Avhandlingen bygger på denna forskning som visat att urbana ekosystem som grönytor, träd och våtmarker, ger bättre luftkvalitet, lek- och friluftsytor, bibehåller grundvattennivån och upprätthåller en biologisk mångfald som är viktig på längre sikt.
Det finns även forskningsstudier som pekar mot att medicineringen inom äldrevården kan minska om de äldre har nära tillgång till natur.
Ekosystem är levande och föränderliga system och avhandlingen menar att de förvaltningsstrukturer som finns för andra urbana tjänster, till exempel sjukvård och kollektivtransport, inte kommer fungera. Istället krävs kreativitet och lokal förankring.
– I min avhandling föreslår jag en rad strategier för hur Stockholm kan förbättra sin förvaltning av urbana ekosystem. Kortfattat handlar det om att uppvärdera lokala grupper och intresseföreningar, som också kan vara hembygdsföreninngar, ridklubbar och scouter, och skapa ömsesidiga kontakter mellan dessa och stadens parkförvaltare och stadsplanerare, säger Henrik Ernstson.
Eftersom städer är platser där många aktiviteter pågår samtidigt blir det ofta motsättningar kring huruvida grönområden ska användas till att bygga bostäder, kontor, motorvägar, köpcentrum eller till att anlägga en park.
Avhandlingen visar hur det nätverk av organisationer som låg bakom mobiliseringen kring Nationalstadsparken lyckades väva en ”skyddande berättelse” kring området med hjälp av kulturhistoriska och biologiska argument.
– Men, jag frågar mig också om inte andra värdefulla grönområden kan komma att offras i bostadsområden där föreningar och individer har svårare att påverka politiker. Makt och socialt inflytande påverkar naturligtvis, och det är ju inte alla som har grönområden där en kung som Gustav III anlade en park på 1700-talet, som är fallet i Nationalstadsparken, säger Henrik Ernstson.
Avhandlingen visar att det är mångfalden och koncentrationen av föreningar som känner sig knutna till specifika grönområden som ökar områdenas förmåga att bestå. Samtidigt måste städer öka sin känslighet till närliggande ekosystem för att bli hållbara.
– New Orleans stadsplanerare förbisåg en rad faktorer i det ekosystem som staden är byggd i och tillät till och med bostäder under havsvattennivån. Nu återbyggs staden efter andra principer. Här hemma pågår just nu en uppluckring av strandskyddet, vilket manar till eftertanke vid planering av ny bebyggelse, avslutar Henrik Ernstson.
Läs avhandlingen ”In Rhizomia: Actors, Networks and Resilience in Urban Landscapes: www.stockholmresilience.su.se
Kontaktinformation
Mer information:
Henrik Ernstson, forskare Stockholm Resilience Centre, tel. 070-248 07 02
Ellika Hermansson Török, presskontakt SRC, tel. 08-674 77 44, 073-707 85 47
Mer om Stockholm Resilience Centre:
Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet är ett internationellt tvärvetenskapligt center för forskning kring social-ekologiska system, det vill säga system där människa och natur studeras som en integrerad helhet.
I fokus står systemens resiliens – deras förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas. Vårt mål är att bidra med nya insikter och redskap som möjliggör en långsiktigt hållbar produktion av ekosystemtjänster och stärkt resiliens för mänsklig välfärd.
Bakom Stockholm Resilience Centre står Stockholms universitet, Stockholm Environment Institute och Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi vid Kungliga Vetenskapsakademien. Centret är finansierat av Mistra.
www.stockholmresilience.su.se
