Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

29 september 2008

Ny metod avslöjar detaljer om fotosyntesens mysterier

Spenat är sedan länge en favoriserad ”labråtta” bland fotosyntesforskare. Den får snabbt stora fina blad och är därför perfekt för biokemiska studier av hur växter fångar solens ljusenergi. Det enda problemet är att dess arvsmassa ännu inte är kartlagd. Irene Granlund, Umeå universitet, har i sin avhandling vidareutvecklat en teknik för att identifiera proteiner med okänd arvsmassa.

Ogräsväxten backtrav har blivit växtforskarnas favorit eftersom det är en av få växter som fått sin arvsmassa kartlagd. Tyvärr är backtrav inte alltid en optimal växt att jobba med, bland annat för Irene Granlund som intresserar sig för fotosyntes och därmed också kloroplasterna, den organell som omvandlar strålning från solen till kemisk energi. Kloroplasterna i backtrav faller lätt sönder medan de som finns i spenat håller betydligt bättre.

Hon har därför vidareutvecklat en metod som gör det lättare att identifiera proteiner i växter – men också djur – vars arvsmassa inte är känd.

Hennes forskning visar även att de två varianterna av kopparbindande proteinet plastocyanin, viktiga för den fotosyntetiska elektrontransporten, har samma funktion. Trots a plastocyanin finns i ett stort överskott i växten, behövs endast 10 procent av mängden plastocyanin för att fotosyntesen ska fungera. Dock finns det mera plastocyanin växer plantan bättre och blir stresståligare mot metallgifter.

Vidare har Irene visat att ljuset spelar en nyckelroll i reglering av proteiner och i ljus ökar produktionen av proteiner som har med fotosyntesen att göra, även i det område som omsluts av det membran där fotosyntesens proteiner sitter.

Hon har också visat att det vanskligt att säga att ett protein har en viss funktion bara för att det är likt ett annat protein som man redan vet funktionen på, utan det krävs detaljerad biokemiska studier för att förstå proteinfunktioner.

Detta har hon visat genom att studera proteinet TL29 som är mycket likt ett peroxidas dvs. ett protein som bryter ner väteperoxid, men som visade sig ha en helt annan funktion som Irene Granlund och hennes kollegor nu försöker hitta.

Fredagen den 3 oktober försvarar Irene Granlund, Kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Proteomic analysis of Arabidopsis thaliana.

Svensk titel: Proteinanalyser i växten backtrav.

Disputationen äger rum kl 13.00 i hörsal KB3B1 (stora hörsalen) i KBC-huset.

Fakultetsopponent är professor Birte Svensson, Enzyme and Protein Chemistry, Department of Systems Biology, Technical University of Denmark.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Irene Granlund
E-post: irene.granlund@chem.umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera