Telomerlängden kan fungera som prognostisk markör vid bröstcancer

Telomer kallas den DNA-struktur som sitter längst ut på våra kromosomer. Katarina Nordfjälls avhandling är baserad på fem epidemiologiska studier för att utröna telomerlängdens ärftlighetsmönster och dess roll som biologisk och prognostisk markör vid tumörsjukdom. Om telomerlängden är av betydelse för olika sjukdomar är det också mycket intressant att undersöka nedärvningsmönstret eftersom det tidigare visats att telomerlängd till viss del är något man ärver.

I två oberoende familjematerial observerades ett mycket starkare samband mellan pappans och barnens telomerlängd i blodceller jämfört med mellan mammans och barnens. Dessutom var ärftlighetsmönstret svårare att upptäcka hos äldre individer jämfört med yngre. Detta antyder att telomerlängden moduleras under livet av till exempel olika miljöfaktorer som suddar ut ärftlighetsmönstret.

Telomererna i blodceller mätt vid diagnos hos bröstcancerpatienter visade sig vara längre än i en kontrollgrupp kvinnor. Långa telomerer var även en riskfaktor för bröstcancer och dessutom kopplat till sämre överlevnad. Anledningen till detta är i dagsläget oklar men en teori är att kroppens immunförsvar kan vara inblandat. När två blodprover från samma individ undersöktes med ca tio års mellanrum, kunde det inte visas att telomerlängden innan diagnos var kopplad till insjuknande i tumörsjukdomar. Telomerlängden i blodet förkortas genom livet och när den blir kritiskt kort i en enskild cell slutar denna att dela sig. Telomerförkortningen hos både cancerpatienter och friska individer visade sig vara starkt kopplad till telomerlängden från start. Personer med långa telomerer från början förlorade dessa med större hastighet än hos dem som hade korta telomerer initialt.

Eftersom telomerer har stor betydelse för antalet möjliga celldelningar dras ibland parallellen mellan telomerlängd och livslängd. Att telomerlängden styr livslängd stämmer möjligtvis på cellnivå, men i en komplett organism är det sannolikt många samverkande faktorer som reglerar detta. I de flesta cancerceller, men också i en del av kroppens normala celler, finns ett enzym aktiverat (telomeras) som kan förlänga telomererna. Detta är anledningen till att tumörceller kan ha ”evigt liv” med obegränsat antal celldelningar.

Katarina Nordfjäll har vuxit upp i Lycksele. Hon har avlagt Biomedicin-, och Läkarexamen vid Umeå universitet.

Fredagen den 10 oktober försvarar Katarina Nordfjäll, Inst. för medicinsk biovetenskap, patologi, Umeå universitet sin avhandling med titeln ”Telomere Length – Inheritance Pattern and Role as a Biomarker”.

Svensk titel: ”Telomerlängd – nedärvningsmönster och roll som biologisk markör”.

Disputationer äger rum kl 9.00 i sal Betula, By 6M, NUS.

Fakultetsopponent är Professor Thomas von Zglinicki, Institute for Aging and Health, University of Newcastle, United Kingdom.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1844<=sv.

Kontaktinformation
Katarina Nordfjäll nås på telefon 090-785 28 73, mobiltelefon 070-635 24 10 eller e-post katarina.nordfjall@medbio.umu.se.