Krigen färre men allt mer knutna till kampen mot terrorism
Under 2007 pågick endast fyra krig. Det är det lägsta antalet sedan 1960. Därutöver fanns det 30 mindre väpnade konflikter där dock antalet dödade i strid inte kom upp till 1 000 under året. Det framgår av den årliga översikt som forskarna vid Uppsala universitets konfliktdataprogram just publicerat i den internationellt ansedda tidskriften Journal of Peace Research.
– Det är i och för sig en ökning, säger forskningsassistent Lotta Harbom vid Uppsala konfliktdataprogram (UCDP), men viktigast är att krigen blivit färre.
Informationen i den nyligen publicerade årliga översikten täcker 62 år. Det högsta antalet krig som uppmätts under ett enskilt år sedan andra världskrigets slut är 17 och gällde för åren 1991 och 1992. Sedan dess har alltså antalet krig minskat med mer än 75 procent. Enligt Lotta Harbom är det inte sannolikt att konflikten i Georgien, som ju infaller under 2008, kommer att definieras som ett krig.
De krig som var aktiva 2007 fanns i Afghanistan, Irak, Sri Lanka och Somalia. I de två förstnämnda var USA en ledande aktör. Även konflikten i Somalia hade ett betydelsefullt amerikanskt inslag. Samtliga amerikanska insatser ses av USA:s regering som ett led i landets globala kamp mot terrorismen. Avsikten är t ex att hindra terrorgrupper från att etablera en bas i Somalia, samtidigt som krigen i Irak och Afghanistan handlar om att säkra de valda regimerna i landet. Även regeringen i Sri Lanka beskriver kriget mot de tamilska tigrarna som en kamp mot terrorism.
– Trenden de senaste 15 åren har i stort sett varit mot färre och mindre förödande inbördeskrig, men konflikterna med starka kopplingar till kriget mot terrorismen bryter av mot det mönstret, säger professor Peter Wallensteen, ledare för detta forskningsprogram i en kommentar.
Han menar att det kan vara så att världen har blivit något skickligare i att hindra de traditionella inbördeskrigen från att trappas upp eller föras på högintensiva nivåer. Internationella åtgärder som sanktioner, fredsbevarande styrkor och fredsprocesser kan bidra till att dämpa intensiteten. Flera fredsavtal under året har förhindrat att konflikter återupptagits, t ex i Elfenbenskusten.
Samtidigt genererar kampen mot terrorismen idag de mest förödande konflikterna. Beredskapen att söka efter en förhandlingslösning är mycket begränsad och stormaktsinterventionerna bidrar till krigföring på hög intensitetsnivå. Dessa krig blir kostsamma och långvariga utan att hittills ha resulterat i en seger för den starkare parten. Civila drabbas också hårt av exempelvis självmordsattentat direkt riktade mot befolkningen och av flygbombningar, påpekar forskarna.
– Civila fortsätter att vara mycket utsatta i andra konflikter, t ex i Darfur i västra Sudan, även om striderna i den konflikten år 2007 inte var lika omfattande som tidigare år, säger docent Erik Melander, biträdande chef för programmet.
En nyhet för året är att också antalet grupper som strider mot regeringssidan räknats. Det gör det möjligt att bättre presentera komplexiteten i dagens konflikter. När flera grupper är med i samma konflikt försvåras lösningen och det gör det lättare för externa aktörer att påverka konflikten. Afghanistan är en konflikt som tidvis haft flest aktörer, men Somalia, den palestinska konflikten och dagens Irak uppvisar också detta mönster. Genomgående är detta konflikter som pågått under lång tid.
Referens: Dyadic Dimensions of Armed Conflict, 1946-2007, Journal of Peace Research, september 2008, vol 45 no 5, ss 697-710
Kontaktinformation
För mer information, kontakta
Lotta Harbom, tel: 018-471 71 79, lotta.harbom@pcr.uu.se
Stina Högbladh, tel: 018-471 76 54, stina.hogbladh@pcr.uu.se
Ralph Sundberg, tel: 018-471 63 06, ralph.sundberg@pcr.uu.se
