Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

24 november 2008

Älgar väl anpassade till snö och vinterförhållanden

Älgen är väl anpassad till ett kallare klimat och till snö, men är känsligare för varmare temperaturer. Det framgår av en doktorsavhandling vid SLU i Umeå.

Caroline Lundmark, institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU i Umeå, har studerat älgens beteende och utseende och hur anpassningen sker till varierande snö- och klimatförhållanden. Älgen är väl anpassad till ett kallare klimat och till snö, men den är mer känslig för varma temperaturer. Djuren i norra Sverige är därför tyngre än släktingarna i de södra delarna av landet.

I områden med djupare och mer varaktigt snötäcke har älgarna större klövar och längre ben än vad som kan förväntas av deras kroppsstorlek, samt har kortare öron – det senare förmodligen en anpassning för att reducera värmeförlusterna.

Snöförekomst, snödjup och snöns kvalitet visar sig enligt doktorsavhandlingen påverka älgarnas beteende och utseende mer än temperatur, latitud och säsongsmässiga klimatvariationer. Men sambanden är komplexa och ibland motsägelsefulla. Snöns betydelse varierar mellan olika områden, beroende på skillnaderna i snödjup på olika håll. Framtida klimatförändringar kan exempelvis leda till förändringar av de säsongsbundna vandringarna mellan sommar- och vinterområden, deras val av områden, och älgstammens utbredning. Också tillgången till olika födoslag och valet av föda kan påverkas.

Avhandlingen tar också upp intag, kvalitet och tillgång på föda under vintern. Detta studerades bland annat genom att frilevande älgar videofilmades och användes för att testa en ofta citerad internationell furageringsmodell från 1992. Studien i avhandlingen är det första storskaliga testet av modellen som utförts på vilda djur i det fria.

Björk och viden är de två viktigaste födoslagen under vintern. Älgarna föredrog att äta viden, som jämfört med björk erbjuder mer tillgänglig föda inom beteshöjd, lägre halter av försvarssubstanser som fenoler och tanniner, lägre halter av kväve men högre fiberinnehåll. Viden gick också snabbare att inta än björk. Födans kvalitet ökade med trädens höjd, något som gällde för både björk och viden.

Fredag den 28 november kl 10.00 försvarar fil mag Caroline Lundmark, institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU i Umeå, sin doktorsavhandling med titeln Morphological and behavioural adaptations of moose to climate, snow and forage.

Opponent: professor John Pastor, Natural Research Institute, University of Minnesota, Duluth, Minnesota, USA.

Lokal: sal Björken, SLU Umeå.

Disputationen avser filosofie doktorsexamen.

Kontaktinformation
Caroline Lundmark, institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU i Umeå, tel 070-572 70 80.

caroline.lundmark@vfm.slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera