Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

1 december 2008

Nytt fokus i företaget kräver ändrad affärslogik

När företag jobbar med utveckling och idéer, snarare än produktion av varor, förändras också sättet att göra affärer. Genom att hitta balansen mellan skräddarsydda kundleveranser, fokus på utveckling samt i viss mån produktion kan moderna företag hitta en försummad, men viktig, konkurrensfördel.

Många industriföretag outsourcar viss produktion till lågkostnadsländer. Kvar blir verksamhet som baseras på kunskap och idéer, och som ofta sysslar med utveckling.

– När verksamheten bedrivs av och baseras på högutbildade personer, ofta ingenjörer, förändras också affärslogiken för att skapa värde, det vill säga så att företaget kan tjäna pengar, säger Magnus Johansson, företagsekonom som i en ny avhandling vid Ekonomihögskolan i Lund handskas med frågor om företag som rör sig i gränslandet mellan olika uppsättningar drivkrafter och system.

Hans studie, som är ett samarbete mellan Ekonomihögskolans institut för ekonomisk forskning och Trelleborgs AB, baseras på företag som arbetar business-to-business med olja och gas, bilar samt mjukvaruutveckling.

Länge har konsultbolag med en nära relation till kunden och fokus på kompetensutveckling av personalen pekats ut som förebild för andra företag. Till en allt större del är även industriföretag beroende av högutbildade personal och förmågan att i nära relation med kunden skapa skräddarsydda lösningar. Samtidigt pratar ekonomer och företagsledare om det värde som företag skapar i termer av klassiska produktionsbolag, vilka tillverkar standardiserade produkter och försöker skära kostnader per enhet.

– Det finns ett glapp mellan konsultbeskrivningen, som i allt högre grad är applicerbar på industriföretag, och den traditionella modellen av produktionsbolag. Utvecklingsbiten som tidigare setts som en stödjande verksamhet utgör idag en egen kraft och är för många företag den centrala biten. Ta Microsoft som exempel. Det tar betalt via licenser för den utveckling som verksamheten utför. Detsamma gäller för många företag inom telekom och elektronikindustrin.

Forskaren jämför kundnära konsulter, rena produktionsbolag och utvecklingsbaserade företag, och fram träder ett nytt sätt att planera hur man skapar värde och begränsar företagets kostnader.

– Min studie visar att företagen måste hitta rätt balans mellan att syssla med utveckling och att vara en sorts service- eller konsultbolag där man specialanpassar sina leveranser, och det kan vara en viktig strategisk dimension som kan ge fördel mot konkurrenter. Men när företagen själva reflekterar över sin position på marknaden och utformning av organisationen, då syns sällan den dimensionen. I stället förlitar sig företagen på konkurrensmodeller för traditionella produktionsföretag.

För företagen blir det viktigt att se var konkurrenterna lägger huvudvikten, och när det är läge att specialanpassa för olika kunder respektive att generalisera.

– Valet får konsekvenser för hur organisationen arbetar, vilka man rekryterar och varifrån. Om företaget exempelvis väljer att begränsa sig till ett fåtal kunder och specialanpassa sig till dem kan det vara en bra strategi att rekrytera från kunderna, säger Magnus Johansson, som ser ett problem i att företagen inte jobbar mer medvetet med frågorna.

– Men det kan vara ett långt steg att ta från det ena arbetssättet till det andra, eftersom affärslogikerna är så olika. En del organisationer måste arbeta på båda sätten och därigenom lägga mycket kraft på till exempel supportfunktioner som kan hantera interaktionen mellan utveckling och kundanpassning.

Magnus Johansson disputerade den 21 november vid Företagsekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet med avhandlingen ”Between logics, Highly customized deliveries and competence in industrial organizations”.

Kontaktinformation
Kontakta Magnus Johansson på magnus.johansson@fek.lu.se eller 076-33 56 362.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera