Knalleandan präglar Sjuhäradsföretagen
Det finns en speciell knalleanda – den lever fortfarande kvar och präglar Sjuhäradsbygdens företag. Det är nu vetenskapligt beskrivet i en ny rapport från Högskolan i Borås. Ett kännetecken för knalleandan är bland annat att det inte är fult att tjäna pengar.
”Knalleandan – drivkraft och begränsningar” heter den flervetenskapliga studie av utvecklingen av näringsliv och förvaltning i Sjuhäradsbygden som nyligen blev klar. Den omfattar nästan 50 intervjuer med företagsledare i trakterna kring Borås, en region som har lång tradition av företagande och goda affärsidéer.
– Faktum är att Sjuhäradsbygden har en tradition att lyckas väl i affärer, även när andra inte gör det. Detta gäller även den offentliga sektorn och flera kommuner i bygden är finansiellt starka, konstaterar professor Björn Brorström, en av författarna och specialist på offentlig förvaltning.
De två andra författarna som trängt in i begreppet ”knalleandan” är Anders Edström, professor i företagsekonomi med specialintresse för entreprenörskap och regionalt företagande och Margareta Oudhuis, docent och arbetsvetare som i rapporten framför allt inriktat sig mot de utlandsägda företagen.
Idén till en tvärvetenskaplig studie av utvecklingen av näringsliv och förvaltning i Sjuhäradsbygden har funnits ett tag på högskolan, men tack vare en 30-årspresent som högskolan fick från Industri- och handelskammaren i Sjuhärad förra året togs idén upp igen.
Presenten var nämligen ett erbjudande att arrangera 30 intervjuer med företagsledare i Sjuhäradsbygden.
– Erbjudandet passade bra in i våra tankar och i och med ett management-seminarium började vi konkretisera studien, förklarar Björn Brorström.
Med vad är då den här speciella knalleandan?
– Handlingskraftig, att spara och vara kostnadsmedveten, att leva nära verksamheten, lösa problem och vara delaktig är några beskrivande ord som alla tre använder för att beskriva ordet knalleanda.
– En favorithistoria, som berättas och som kan säga något om vad som utmärker företagsklimatet, är följande:
En av de ledande företagarna i bygden sa någon gång under 60-talet vid en anställningsintervju, när det kom fram att den sökande hade realexamen, att det ska nog inte vara något hinder. Eftersom historien fortfarande berättas och det ofta så är det uppenbart att den har betydelse, förklarar Björn Brorström.
Det här menar han är ett förhållningssätt som har gått igen även i kontakten med högskolan. Utbildning har inte värderats lika högt som att man praktiskt kan genomföra saker och ting.
– Här ser jag det som viktigt att vi på högskolan kan övertyga om att utbildning också kan innebära utveckling, säger Björn Brorström.
Utomstående experter och konsulter ses också med skepsis. Det är ett ideal som ifrågasatt utbildning och bildning. I det handlingsorienterade företaget prioriteras erfarenhetsbaserad kunskap framför teori.
Utmärkande för företagen i Sjuhärad har varit en hög legitimhet att bedriva näringslivsinriktad verksamhet.
Borås är en entreprenörslik stad och Jantelagen är inte så stor som i andra delar av landet säger en av de intervjuade företagsledarna i rapporten och fortsätter: ”Det är ok att vara framgångsrik”.
– Att göra affärer har hög status och är viktigt. I vissa kamratsammanhag, så har man haft ett ideal till att antingen ta över familjeföretaget eller starta eget med egen affärsidé, förklarar Anders Edström.
Han menar att när man har koll på affärerna så inser man också kostnadernas betydelse. Vissa av de intervjuade menar att det här är erfarenheter som man fått från konjunkturnedgångar och strukturkriser.
– Företagen vill heller inte ha någon statlig inblandning – samtidigt så har ju det här självständighetsidealet en baksida, tillägger Björn Brorström.
– Man samarbetar inte gärna och har viss slutenhet och berättar inte för grannföretaget om en affär som kunde ha betydelse för dem, fyller Margareta Oudhuis i samtidigt som hon tror att det här är en attityd som håller på att förändras.
Den ledningsfilosofi som många i rapporten ger uttryck för tycks inte ha ändrats drastiskt.
Viktiga kärnvärden är enkelhet, handlingsorientering, kostnadsmedvetande och kundorientering. Ibland måste man kämpa mot gamla invanda beteenden som fostrats i en produktionsdominerad miljö. D
e som tagit över familjeföretaget har vuxit upp med företagande vid köksbordet och har arbetat under lång tid i samma företag innan de själva tagit över.
Men den nya generationen kan också ha arbetat en del i andra företag under perioder av sin karriär och gått utbildningar vilket gjort att de inte varit direkt involverade i verksamheten. Genom sina erfarenheter från andra miljöer och att de tillhör en yngre generation försöker de också påverka strategi och värdering i det egna företaget.
Sjuhäradsbygden är också rekryteringsbasen för så gott som alla företag. En av de större arbetsgivarna bedömde att 95 procent av personalen bor inom en mil från Borås.
– Samtidigt ger också Sjuhäradsbygdens geografiska placering en slags begränsning. Närheten till Göteborg är en styrka många gånger, men fördelarna hämmas av en bristfällig infrastruktur. Många stora företag som exempelvis JC och MQ har flyttat, säger Anders Edström.
Margareta Oudhuis berättar att 300 av Sjuhäradsbygdens företag är utlandsägda och man har över 12000 anställda. Trenden mot ett allt större inslag av internationalisering i betydelsen utlandsägda företag är stark i bygden säger hon. En viktig fråga för henne i studien har varit att granska om det lokala syns i det globala och vad det betyder att vara utlandsägt.
– Det kan vara både en möjlighet och hot att befinna sig på en lokal och global arena. Det som nämnts som negativt har varit att de här företagen till stor del är mer centraliserade och att man har en ökad administration, vilket av de anställda setts med frustration. De här företagen har också ett annat ledarskap, förklarar hon.
– Ökad sårbarhet vid konjunkturnedgång är också sådant som man tagit upp. Något som vi ser en del av idag, fortsätter Margareta Oudhuis och tillägger att det hade varit intressant att göra intervjuer med utlandsägda företag nu efter den finansiella krisen.
Svenska kärnvärden som företagsledare med utländsk bakgrund beskriver är ”den svenska kollektivismen”.
– Svenskar har en attityd där man hela tiden arbetar som ett lag, svenskar menar de också inte vill bli bedömda eller bedöma andra.
Att det är något speciellt med Sjuhäradsbygden går inte att ta miste på i rapporten. Det finns starka traditioner både bakåt i tiden och en naturlig fallenhet för att driva affärer. Dessutom har den blivit populär utanför högskolans väggar och haft strykande åtgång. Nästan direkt efter tryck fick den tryckas om för att så många vill ha den.
– Det är väl inte helt vanligt när det gäller forskningsrapporter, avslutar Björn Brorström som berättar att nästa steg är att gå djupare i intervjumaterialet och därefter kan det bli ytterligare en rapport om bygdens företagsklimat.
Kontaktinformation
Björn Brorström, prorektor
E-post: bjorn.brorstrom@hb.se
Telefon: 033-435 43 73
Mobil:0709-453470
