Flickors pubertetsstart kan påverkas av vanlig genvariant

Genen det rör sig om heter COMT och är inblandad i nedbrytningen av östrogen. Stigande halter av östrogen i blodet är det som gör att flickors pubertetsutveckling startar.

COMT-genen förekommer i två varianter, en långsam och en snabb. Detta beror på att DNA-sekvensen i COMT-genen skiljer sig åt mellan olika individer. Cirka 30 procent av alla nordbor har två kopior av den långsamma genvarianten och cirka 20 procent har två kopior av den snabba. Resterande 50 procent har både en långsam och en snabb kopia.

– I en studie på 246 flickor, 10-12 år gamla, som precis var på väg in i puberteten såg vi att flickor med två kopior av den långsamma genvarianten hade kommit längre i sin pubertetsutveckling än flickor med två kopior av den snabba genvarianten. Bland annat var de 5,4 cm längre än flickorna med långsam COMT, vilket motsvarar 6-12 månader i pubertetstid, säger leg läkare Anna-Lena Eriksson som skrivit avhandlingen.

När forskarna mätte östrogenhalterna i blodet såg de att flickorna med långsam COMT hade mer östrogen än de med snabb COMT. Det berodde antagligen på att de med långsam COMT bryter ner östrogen sämre, och följden av det blir högre östrogenhalter och en tidigare pubertetsstart.

– Många kvinnor tar ju idag östrogen i form av p-piller, eller för att lindra klimakteriesymtom. Dessa behandlingar innebär en viss risk för biverkningar som till exempel blodpropp. Kanske har COMT betydelse där genom sin påverkan på östrogenhalterna. I så fall skulle långsam COMT kunna vara en riskmarkör som indikerar att lägre östrogendoser bör ges. Men om det verkligen är så måste naturligtvis studeras, säger Anna-Lena Eriksson.

I avhandlingen studerades också COMT hos män i olika åldrar. Forskarna fann då samband mellan COMT och bentäthet hos unga män, samt mellan COMT och risken att drabbas av ett benbrott någon gång under livet. Dessutom sågs samband mellan långsam COMT och en lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt.

– Vi vet att östrogen är inblandat i både tillväxt och pubertetsutveckling, benets hälsa och uppkomsten av hjärtinfarkt, och att det finns en ärftlig komponent inblandad i alla dessa processer. Våra data talar för att den genvariant i COMT som vi undersökt kan vara inblandad i flera av dessa processer, kanske genom styrning av östrogenomsättningen, säger Anna-Lena Eriksson.

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin

Avhandlingens titel: COMT genotype, sex steroids, and bone phenotype in mice and men

Avhandlingen försvaras fredagen den 16 januari, klockan 9.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.

Opponent: docent Peter Nordström, institutionen för samhällsmedicn och rehabilitering, Umeå universitet, Umeå

Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg läkare Anna-Lena Eriksson, telefon 031-342 45 85, 0706-77 53 34,
e-post anna-lena.eriksson@pharm.gu.se

Handledare:
Professor Claes Ohlsson, telefon 031-342 28 73, e-post: claes.ohlsson@medic.gu.se