Att leva och arbeta nära döden
Vi lever som individer och vi möter också döden som individer. För att ge patienter en god död, är det därför viktigt att personal som vårdar döende människor är lyhörda för deras olika behov. Det handlar mer om att vårda patienten än att vårda sjukdomen, det säger Inga-Lill Källström vid Örebro universitet, som har skrivit en avhandling om patienters och vårdpersonals erfarenheter inom hospicevården.
Mycket av vården vid ett hospice kretsar runt kroppen, att lindra symtom och att hjälpa patienterna, eller gästerna som personalen kallar dem, med dagliga göromål. Därför är kroppslig kontakt ett centralt tema.
Att ta i ömtåliga, värkande kroppar med varsamma händer, att ge en smekning, hålla en hand eller ge en försiktig kram är enligt personalen viktiga beståndsdelar i en god vård. Samtidigt är målsättningen att patienterna ska kunna leva så normalt som möjligt.
– Det är oerhört viktigt för patienterna att känna att de har inflytande över sin situation, och därför krävs det att personalen är lyhörd för hur patienterna själva vill ha det, säger Inga-Lill Källström.
Trots att både patienter och personal lever i dödens närhet, är det ofta livet som står i fokus.
– Det patienter som jag intervjuade talade inte om döden med mig, utan om sina liv, och även om hur framtiden skulle bli för de anhöriga. De försökte på olika sätt skapa mening i den sista tiden av livet och att ville få möjlighet att ägna sig åt det som de tyckte var viktigt.
Personalen, å sin sida, har lärt sig att hantera de många mötena med döden, och Inga-Lill Källström beskriver deras vardag som ”både skratt och tårar”. Även om det är tungt för alla i början, har de under årens lopp lärt sig att leva nära döden, och upplever att de har fått en förändrad syn på livet.
– Det har blivit väldigt påtagligt för dem att livet är här och nu, och alla berättar på olika sätt att de har omprioriterat sina värderingar om vad som är viktigt i livet. Om man vill uppfylla sina drömmar och önskningar måste man göra det nu, medan man fortfarande kan det.
Inga-Lill Källström berättar också om den yrkesstolthet som finns bland personalen, och tillfredsställelsen att kunna ge någon bästa möjliga livskvalitet under den korta tid som finns kvar av livet.
– Personalen upplever relationerna med patienter och anhöriga som emotionellt givande och känner att de får mycket tillbaka från dem.
– Att vårda döende patienter under lång tid behöver inte innebära att man tappar engagemanget för den enskilde patienten. Det går att hitta strategier som gör att man kan hämta kraft i att möta andras död, konstaterar Inga-Lill Källström.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Inga-Lill Källström, 019-30 36 81 eller 073-952 37 30.
