Privat personlig assistans dyr affär för staten
Personlig assistans som ges av privata företag kostar staten avsevärt mycket mer än när kommunen erbjuder samma tjänst. För den som har fått personlig assistans sedan 1994 är skillnaden över två miljoner kronor. Och statens totala kostnader för personlig assistans har ökat kraftigt. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.
– Många privata bolag företräder brukare i myndighetskontakter och bistår dem i ansökningar om fler timmar samt överklaganden i beslut hos olika instanser. Det kan vara en orsak till att deras kunder i slutändan också har beviljats fler assistanstimmar, säger Magnus Roos som i sin avhandling har studerat systemet med personlig assistans.
I mitten av 1990-talet tillkom en lag om rätt till ersättning för personlig assistans eftersom samhällets insatser för funktionshindrade ansågs vara otillräckliga. Den som har beviljats personlig assistans kan själv välja att anlita kommunen eller ett privat företag. Och de som väljer privata alternativ har fått betydligt fler timmar assistans än de som har anlitat kommunen.
– I allmänhet är privata bolag vinstmaximerande, vilket kan motivera dem att öka konsumtionen hos sina kunder. Mer timmar för kunderna innebär ju också mer pengar in i företaget. Om en brukare har anlitat ett privat bolag istället för kommunen under perioden 1994-2006 motsvarar det en ökad kostnad för staten på över två miljoner kronor, säger Magnus Roos.
I Göteborgs kommun har de som anlitat privata alternativ fått nära 20 procent fler timmar än de som har anlitat kommunen. Statens totala kostnader för personlig assistans har också ökat kraftigt sedan reformen infördes 1994 och landade 2007 på 18 miljarder kronor.
I dag är siffrorna för både antalet personer som får personlig assistans och antalet timmar de får ersättning för nära dubbelt så höga som beräknat när reformen infördes. 1994 beräknades antalet brukare till 7000 personer, 2007 var siffran uppe i 17 000 personer. Antalet genomsnittstimmar har gått från beräknade 66 timmar i veckan till 106 timmar i veckan.
– Jag vet inte vilka som bäst lyckas ge sina brukare de assistanstimmar de är i behov av. Det centrala i avhandlingen är att människor med behov av personlig assistans får olika mycket hjälp beroende på vem de anlitar. Assistanslagens intentioner är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för människor med funktionshinder. Det är därför av särskild betydelse att förstå varför brukare som anlitar kommunen har tilldelats färre assistanstimmar än brukare med privata bolag, säger Magnus Roos.
Avhandlingens titel: Quality of personal assistance: Shaped by governments, markets and corporations,
http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/19351
Fakultetsopponen: Professor Åke Olofsson, Psykologiska institutionen, Umeå universitet
Tid och plats för disputation: Fredagen den 13 mars 2009, kl. 14.00, sal F1, Psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Magnus Roos, 031 786 1641 (arb.), mobil: 0737-89 11 46, e-post: magnus.roos@psy.gu.se
