Sydindisk bildtradition påverkar människors vardag
Med en sydindisk bildtradition som exempel undersöker forskaren Anna Laine olika förhållningssätt till bilder och deras kapacitet att påverka människors liv och kulturella föreställningar. Bilderna, kolams, påverkar människors sinnesstämningar, markerar livets gång och årets rytm.
– Bildskapandet rymmer också individuellt experimenterande, speciellt vid högtidliga tillfällen då bilderna görs större och mer komplexa, säger Anna Laine som disputerar i socialantropologi vid Göteborgs universitet.
Varje dag före solens upp- och nedgång tecknar kvinnor i sydindiska delstaten Tamilnadu geometriska bilder, kolams, på gatan framför ingången till sina hem. På det här sättet bjuder de in gudomar för att bringa familjen lycka och välgång.
Kolam gör bilden av hemmet fullständig, både som ett materiellt objekt, och som en inre kulturell föreställning.
– Kolam är centralt för hur människor upplever och interagerar med varandra och sin omgivning. Att teckna kolams är något som de flesta flickor lär sig tidigt. Sedan de gift sig är det en del av deras dagliga hushållsarbete. Genom det kontinuerliga återskapandet konstrueras de som feminina personer, enligt Anna Laine.
I avhandlingen undersöks kolam dels som en kreativ process, dels som ett materiellt objekt. Syftet är att bidra till en fördjupning av antropologiska förhållningssätt till och förståelse av bilder, estetik och konstnärlig framställning. Bilder som medaktörer i skapandet av sociala relationer är en central aspekt i avhandlingen.
– Bilderna uttrycker eller speglar inte enbart kulturella förhållanden, utan är också medskapande när människors förhåller sig till världen.
I linje med andra samtida antropologer som fokuserar på visuella aspekter av kultur (och uppfattningar inom hinduisk föreställningsvärld) betonar avhandlingen den nära koppling som finns mellan seendet och våra andra sinnen. Estetik diskuteras som en multisensorisk upplevelse förankrad i människors vardag. Olika uppfattningar om kolam visar att dess estetik varierar lokalt och även över tid.
– Förandringsprocesserna i bildskapandet sker genom samspel mellan individer och kulturella normer. Trots vissa formella aspekter gör utrymmet för personligt experimenterande att kolamutförandet kan definieras som konstnärlig framställning.
Materialet till avhandlingen är insamlat under ett års fältarbete i Tamilnadu, följt av kortare, årliga återbesök. Studien har genomförts i både urbana och rurala områden och bland människor av olika kast- och klasstillhörigheter. Utöver deltagande observation har fotograferande använts som metod. En betydande del av presentationen består av fotografiska essäer, som tematiskt relaterar till de skrivna kapitlen.
– Detta experimenterande med bilders mångtydighet, liksom relationen mellan bild och text, utgör en viktig del av avhandlingen.
– Innan min akademiska utbildning arbetade jag praktiskt med bilder på olika sätt. Det är delvis denna bakgrund som har lett till att jag intresserar mig för just kolams. Mitt konkreta lärande under fältarbetet av att själv göra kolams har varit ett viktigt led i min förståelse och jag anser generellt att praktikbaserad metod utgör ett viktigt komplement till verbala och textbaserade, säger Anna Laine.
Avhandlingens titel: In Conversation with the Kolam Practice: Auspiciousness and Artistic
Experiences among Women in Tamilnadu, South India.
http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/19290
Fakultetsopponent: Dr. Amanda Ravetz, Manchester Metropolitan University, Storbritannien
Tid o plats för disputation : 28 mars, kl 10.15, Aulan, Annedalseminariet, Seminariegat.1A.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Anna Laine, e-post: anna.laine@globalstudies.gu.se
