Behovet av tandreglering är större för barn som föds för tidigt
Barn som föds före vecka 33 kan ha ett större behov av tandreglering jämfört med fullgångna barn. De för tidigt födda barnen har också mer komplicerade bettavvikelser. Det visar en ny avhandling från Liselott Paulsson på Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola.
– Det är ny grupp av barn som behöver uppmärksammas mer av tandvården, säger specialisttandläkare Liselotte Paulsson vid avdelningen för ortodonti på Malmö högskola. Den 24 april disputerade hon på avhandlingen ”Premature Birth – studies on orthodontic treatment need, craniofacial morphology and function”.
De flesta barn som föds för tidigt behöver hjälp med sin andning under de första levnadsveckorna. Det innebär att de andas med hjälp av en plasttub som kopplas till en respirator. Tuben placeras antingen i munnen eller i näsan, så kallad intubering. Resultaten från tidigare studier har indikerat att barn som får denna andningshjälp löper en ökad risk att drabbas av bettavvikelser. Risken är särskilt stor för de barn som haft tuben i munnen.
Idag används i huvudsak nasal intubering på svenska sjukhus, men Liselotte Paulssons studier visar att även dessa barn har fler bettavvikelser jämfört med fullgångna.
– I mina studier har de för tidigt födda barnen enbart varit nasalt intuberade, säger hon och menar att det är viktigt att dessa barns behov uppmärksammas av tandvården.
Sammanlagt 114 barn deltog i studierna. De delades in i tre grupper: barn födda före vecka 29, barn födda mellan veckan 29 till 32 och fullgånga barn födda i vecka 40.
Barnen undersöktes när de var mellan åtta till tio år, och resultaten visar att 52 procent av de för tidigt födda barnen behövde behandlas för bettavvikelser jämfört med 37 procent av de fullgånga barnen. Studierna visar också att de för tidigt födda barnen vägde mindre, hade ett mindre huvudomfång och en mindre överkäke.
– Det visar att de inte har hunnit ifatt i sin tillväxt. Det kan vara dessa skillnader som ligger bakom att de också har fler bettavvikelser, men det behövs mer forskning innan vi vet detta med säkerhet, säger Liselotte Paulsson och hoppas därför att det ska bli möjligt att göra en ny uppföljning när barnen är mellan 16 till 17 år.
Trots att de har fler bettavvikelser och ett större behov av tandreglering drabbas inte de för tidigt födda barnen oftare av symtom i form av smärta från käkar och käkleder eller huvudvärk jämfört med andra barn.
– Det känns skönt att kunna ge föräldrarna lugnande besked på den punkten och bettavvikelserna går också att styra åt rätt håll med olika typer av tabdställningar, säger Liselotte Paulsson.
Kontaktinformation
Liselotte Paulsson
E-post: liselotte.paulsson@mah.se
Telefon: 040 – 6658473
Mobil: 0708-705669
