Flyttmönstren påverkar folkhälsan i Sydafrika
Sydafrikaner som bor långa perioder hemifrån löper högre risk att dö i förtid, bland annat på grund av större risk för hiv/aids. Det visar den avhandling som Mark Collinson försvarar vid Umeå universitet 15 maj.
Folkomflyttningen är stor i Sydafrika. Flyttmönstren varierar mellan olika ålder- och könsprofiler av befolkningen. Tillfällig folkomflyttning har störst inverkan på socioekonomisk status och hälsa, men permanent flyttning och var tidigare flyktingar bosätter sig är också viktigt.
För de fattigaste hushållen är de viktigaste faktorerna som förbättrar den socioekonomiska statusen statliga anslag och att kvinnan tillfälligt flyttar, för de mindre fattiga hushållen är tillfällig flyttning av mannen och möjlighet till arbete viktigast. Folkomflyttning är associerad med hiv-smitta.
Flyttande som återkommer hem ofta kan vara mindre exponerade för tillfälliga partners och löper därför mindre risk att dras in i hiv-epidemin. Det finns kopplingar mellan folkomflyttning och dödlighet, inklusive högre risk att dö för återkommande utflyttare jämfört med bofasta. Mödrars flyttande kan påverka barnets chans att att överleva, även om andra faktorer vägs in.
Mark Collinson har i sina studier använt ”Health and socio-demographic surveillance system” (HDSS), ett stort öppet patientmaterial där dynamiken i folkomflyttningen övervakas kontinuerligt i Agincourt, en kommun på den sydafrikanska landsbygden. Flyttning registreras där som tillfällig eller permanent. Bofasta flyktingar upptäcks genom att alla får ange nationalitet vid registrering i HDSS.
Studierna är gjorda i Sydafrika efter apartheid, och rör hälsa och välbefinnande i hushållen i de landsbygdsdominerade nordöstra delarna av landet.
Tillfällig flytt är fortfarande viktig i Sydafrika därför att det fungerar som en stöttepelare för landsbygdssamhällens inkomster och överlevnad.
Ekonomin på landsbygden i Sydafrika är överraskande svag på grund av stor ojämlikhet på nationell nivå, inom såväl som mellan rasgrupper.
Ett demokratiskt system har nu varit på plats i 15 år och det finns inte längre några restriktioner mot att flytta. Ändå kvarstår höga nivåer av fattigdom i landsbygdsområden, liksom hög dödlighet.
Flyttmönstren förväntades förändras efter apartheids avskaffande, men förändringen har varit liten. Vi behöver undersöka konsekvenser av folkomflyttning och lära oss att motverka negativa konsekvenser av flyttandet med riktade politiska åtgärder.
Fredag 15 maj försvarar Mark Collinson, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och folkhälsovetenskap, sin avhandling med titeln ”Striving against Adversity: the Dynamics of Migration, Health and Poverty in Rural South Africa”.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i hörsal Betula, NUS. Fakultetsopponent är dr Kim Streatfield, Intl centre for Diarrhoeal Disease Research, Dhaka, Bangladesh.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-22056
Kontaktinformation
Mark Collinson är engelskspråkig, och disputationen kommer att hållas på engelska. Han nås på e-post mark@agincourt.co.za eller mobiltelefon 076-787 30 07.
