Kampanjer mot omskärelse kan få motsatt effekt
Internationella interventioner, som kampanjerna mot kvinnlig omskärelse, kan bana väg för politisk islamism i Egypten. – Tvärtemot den vanliga västerländska uppfattningen att ingreppet är likställt med meningslös tortyr anser de som praktiserar omskärelse att den har ett moraliskt värde, säger Maria Malmström i en ny doktorsavhandling från Göteborgs universitet.
I ett västerländskt sammanhang innebär kvinnlig omskärelse att friska kroppsdelar stympas, med patriarkal kontroll över kvinnors kropp och sexualitet som underliggande syfte.
– Men mina intervjupersoners uppfattning är mycket olik den gängse västerländska. Med undantag från en del yngre kvinnor som var kritiska, anser de att omskärelse är nödvändig, vardaglig och naturlig del av livscykeln, säger Maria Malmström.
I sin avhandling i socialantropologi har hon undersökt hur ett kvinnligt subjekt ’blir till’, upprätthålls och förändras genom samspelet mellan globala maktstrukturer och den egna erfarenheten av kvinnlig omskärelse. Undersökningen bygger på intervjuer med kvinnor i olika åldrar under ett års fältarbete bland arbetarklassen i Kairo.
Olika aktörer, som beslutsfattare, internationella organisationer och aktivister, arbetar för att avskaffa kvinnlig könsstympning inom ramen för jämställdhet och mänskliga rättigheter.
– Dock negligeras ofta rösterna från dem som berörs i praktiken. Förändringsarbete måste utgå från en djupare förståelse för vad omskärelsen innebär för dem som berörs.
Hur kan då föräldrar motiveras till att stympa sina egna barn och därmed utsätta dem för den smärta och risk som det kan innebära?
– För att förstå motivationen till att omskära barn så måste vi först begripa varför det i praktiken anses så viktigt, även om förståelse inte nödvändigtvis handlar om att acceptera. För många människor handlar det inte om stympning utan om en betydelsefull handling som är knuten till värderingar och kvinnlig identitet.
Att kvinnlig könsstympning praktiserades redan på 500-talet före Kristus visar nedteckningar av historikern Herodotus.
– Men det är inte enbart en nedärvd tradition utan också ett samtida fenomen. Omskärelsen har en betydelse, för både kvinnor och män, som förhandlas aktivt i nuet.
Egypten är ett bra exempel på hur synen på kvinnlig omskärelse håller på att förändras genom de västerländska kampanjerna, samtidigt som de leder till ett folkligt motstånd, säger Maria Malmström. De upplevs som kränkningar av den nationella identiteten.
I den här regionen har terroristrädslan lett till ökade militära interventioner från väst. Tillsammans med en nationell neoliberal politik med sekulära moderniseringsprocesser har det provocerat fram en politisk respons i Egypten som många i västvärlden fruktar.
– Paradoxalt är att ”intimitetens globalisering”, som diskuteras i denna avhandling, även innebär att västvärldens interventioner i kombination med Egyptens statliga politik banar väg för politisk islamism i Egypten.
Avhandlingens titel: Just Like Couscous: Gender, Agency and the Politics of Female Circumcision in Cairo
E-länk: http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/20269
Avhandlingsförfattare: Maria Malmström
Fakultetsopponentens namn: Professor Aud Talle, Oslo, Norway.
Tid och plats för disputation: Fredagen den 29 maj 2009, klockan 10.15
i sal 220, Annedalsseminariet, Campus Linné, Seminariegatan 1A., Göteborg.
Kontaktinformation
e-post: maria.malmstrom@globalstudies.gu.se
