Uttalad trötthet vanligt efter hjärtinfarkt
Fyra månader efter hjärtinfarkten upplever hälften av patienterna en besvärande trötthet. Tröttast är de som uppfattar sin infarkt som ett tecken på kronisk sjukdom, att sjukdomen är svår att kontrollera och att den har stora konsekvenser för deras liv. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
Strax över 200 personer fick fylla i ett frågeformulär, först en vecka efter sin infarkt och sedan igen efter fyra månader. En stor grupp patienter intervjuades också.
Ungefär hälften av patienterna uppgav att de hade en besvärande trötthet fyra månader efter sin infarkt. Var tredje av patienterna beskrev att de hade uttalad trötthet, och var femte hade dessutom symtom på depression.
– Många upplevde tröttheten som ny och annorlunda. Den kunde inte relateras till ansträngning eller avsaknad av vila och den var oförutsägbart överrumplande och utan direkt orsak, säger sjuksköterskan Pia Alsén som skrivit avhandlingen.
Tack vare bättre behandling i det akuta skedet av en hjärtinfarkt överlever betydligt fler och patienterna slipper vara kvar på sjukhuset lika länge. Men för att prognosen ska vara god i ett längre perspektiv räcker inte den medicinska behandlingen till. Patienterna måste även ändra sin livsstil, men många klarar inte att genomföra de livsstilsförändringar som krävs. De deltar inte heller i de rehabiliteringsprogram som erbjuds.
– Patientens egen uppfattning om sin sjukdom kan vara avgörande för om de tar till sig denna del av behandlingen eller inte. Med större förståelse för patienternas sjukdomsuppfattning kan vi anpassa informationen individuellt och få in fler patienter i uppföljningsprogrammen, säger Pia Alsén.
Fyra månader efter insjuknandet var det fler som uppfattade att de hade en kronisk sjukdom.
– Uppfattningen om att man hade en kronisk sjukdom berodde på i vilken grad man reflekterade över sin infarkt. De som inte ville reflektera kring orsak och samband uppfattade den mer som en isolerad händelse, säger Pia Alsén.
En annan faktor som påverkade sjukdomsuppfattningen var om man tyckte att man själv kunde påverka sin sjukdom, eller om man satte sin tillit till medicinering och andra utomstående faktorer. Tilliten hos patienterna att själva kunna kontrollera sjukdomen genom till exempel livsstilsförändringar minskade efter fyra månader.
Fakta hjärtinfarkt
I Sverige vårdas varje år cirka 30 000 personer på sjukhus för hjärtinfarkt. Det är den enskilt vanligaste dödsorsaken i vårt land. Hjärtinfarkt beror nästan alltid på åderförkalkning i hjärtats kranskärl och utlöses ofta av en blodpropp i ett förkalkat kärl.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Avhandlingens titel: Illness perception and fatigue after myocardial infarction
Avhandlingen försvaras tisdagen den 2 juni, klockan 13.00, hörsal 2118, Hälsovetarbacken Hus 2, Arvid Wallgrens backe, Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Pia Alsén, leg sjuksköterska, telefon 0520-22 39 02 (arbete), 0521-123 24 (hem), 070-270 80 09, e-post pia.alsen@hv.se
Handledare:
Docent Lars-Olof Persson, telefon 031-786 00 00, e-post lars.persson@fhs.gu.se
Universitetslektor Eva Brink, telefon 031-786 00 00, e-post eva.brink@fhs.gu.se
