Sexualitet under senmedeltiden
Vad är mer privat än sexualitet? Och vad kan vara mer politiskt? Sexualiteten har alltid använts för politiska syften, och det finns många exempel på historiska förändringar där politiska och sexuella maktstrategier har växelverkat. I sin avhandling undersöker historikern Henric Bagerius relationen mellan politik och sexualitet i det isländska samhället under senmedeltiden. Resultaten av hans forskning visar att sexualiteten ofta utnyttjades för att markera gränser av olika slag: mellan det höviska och det simpla, det mänskliga och det monstruösa, det manliga och det kvinnliga.
När den politiska makteliten på Island ombildades mot 1200-talets slut och med tiden utvecklade en starkare aristokratisk identitet, förändrades också elitens sexuella tankemönster.
Att lyfta fram och tydliggöra vissa sexuella normer blev ett sätt att definiera den egna gruppen. Det framgår särskilt av många riddarromaner som skrevs på det senmedeltida Island. Sexuell självkontroll var avgörande för om en man uppfattades som hövisk eller inte. En sann riddare lät inte begären ta överhanden. Det skilde honom från hedningar, bärsärkar och trälar som i riddarromanerna sällan kan kontrollera sin åtrå.
Under senmedeltiden växte också elitens intresse för jungfrudomen. En aristokrat som ville vara säker på sitt faderskap till äldste sonen valde en hustru som var jungfru. Men elitens förhållande till jungfrudomen var kluvet. Den både lockade och skrämde. Jungfrun beundrades för sin kyskhet och sina rena tankar. Hon hade kvar en oskuldsfullhet som andra kvinnor hade förlorat.
Samtidigt ansågs jungfrun sakna egentliga erfarenheter av att vara kvinna. Hon hade inte upplevt ett samlag och visste därför inte vad det innebar att vara hustru och att bli mor. Det gjorde det svårare för henne att tygla sina sexuella begär och stå emot män som ville beröva henne oskulden. På så vis var hon en källa till djup oro.
Att studera senmedeltida sexualitet är en utmaning, skriver Henric Bagerius i sin avhandling. Det tvingar oss att för ett ögonblick överge vår tids föreställningar om sex som ett samspel mellan människor, som något ömsesidigt.
I de isländska riddarromanerna avtecknar sig samlaget tydligast som en handling utförd av en människa mot en annan. Ofta förekommer våld och förödmjukelser. Våldtäktsscener görs till romantiska äventyr som slutar i lyckliga äktenskap.
När riddaren har samlag med en jungfru gör han sig till ägare av hennes kropp, och därefter tillhör hon honom och ingen annan. Könsakten skapar med andra ord en hierarkisk ordning mellan könen. Det är en handling som gör riddaren till man och jungfrun till kvinna.
Avhandlingens titel: Mandom och mödom. Sexualitet, homosocialitet och aristokratisk identitet på det senmedeltida Island.
Disputationen äger rum fredagen den 12 juni 2009 kl. 10.15
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Opponent: Dr. Phil. Sverrir Jakobsson, Köpenhamn
Avhandlingen kostar 150 kr och kan beställas från avhandlingsförfattaren.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Henric Bagerius, 035-12 24 34, 0735-92 20 62
henric.bagerius@history.gu.se
Presskontakt: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se
