Mellan förenkling och komplexitet – om strukturerade intervjuer och behandlingsresultat i missbruksvård
Att välja lämpliga behandlingsformer och utvärdera resultat av interventioner är alltmer vanligt förekommande uppgifter i socialt arbete och inom missbruksvården. Strukturerade intervjuer, eller olika former av bedömningsinstrument har därigenom fått en ökad betydelse. Tanken är att de ska bidra till förbättrade bedömningar kring val av intervention samt att klienter och insatser kan följas upp på ett mer systematiskt sätt.
Det finns emellertid få svenska empiriska studier som undersöker vilka aspekter som är väsentliga att beakta när dessa intervjuer används konstaterar Mats Anderberg och Mikael Dahlberg som i dagarna lägger fram sin avhandling Strukturerade intervjuer inom missbruksvården – som en grund för kunskapsutveckling.
Avhandlingens fem empiriska studier har utförts i sina naturliga sammanhang, i verksamheter där strukturerade intervjuer med klienter utförs som en vardaglig rutin och används för t.ex. behandlingsplanering.
Till grund för dessa har den strukturerade intervjun DOK använts som underlag och exempel. Några av frågorna som diskuteras i avhandlingen är: Hur tillförlitliga är egentligen de uppgifter som genereras via strukturerade intervjuer? Hur kan strukturer och analysmodeller vid utvärdering av behandling skapas där både praktikens behov och vetenskapliga krav blir tillgodosedda?
Trots att myndigheter betonar vikten av att den metodologiska kvaliteten hos intervjumetoderna ska utvärderas eller granskas, är det något som tycks ske bara undantagsvis. Resultaten visar att DOK:s inskrivningsformulär överlag uppfyller en god reliabilitet och validitet, men innehåller även ett mindre antal enskilda variabler som inte lever upp till de krav som kan ställas.
– Men detta är ett slags kvalitetsarbete som bör genomföras med viss regelbundenhet eftersom en intervjumetods kvalitet aldrig kan tas för given, menar författarna. Risken är annars stor att metoderna används på felaktigt sätt eller för fel klientgrupper. Därutöver är dokumentationens omfattning av betydelse, eftersom den måste vara begränsad för att kunna genomföras i en vardagskontext där tidsutrymmet ofta är knappt.
Resultaten visar också att det är uppenbart att strukturerade intervjuer är lämpade för utvärdering av behandling genom sin standardiserade form och multidimensionella karaktär. En analysmodell, där underlag från strukturerade intervjuer kan sammanställas, presenteras i avhandlingen. Tanken med den är att de strukturerade intervjuernas mångdimensionella karaktär även avspeglas i resultat och analys. Genomsnittsvärden eller effektstorlekar blir varken informativa eller vägledande för praktik och forskning, framhåller författarna.
– Tidigare har det främst varit behandlare som definierat och värderat resultat, men med de strukturerade intervjuerna ges även klienterna möjlighet att bedöma sin förändring och det värde behandlingen eventuellt haft för dem. Sammantaget kan det bidra till att öka klientens inflytande i behandlings- och utvärderingsprocessen samt stärka dennes ställning.
Sammanfattningsvis argumenterar Mats Anderberg och Mikael Dahlberg för att de metodologiska frågorna är betydelsefulla vid både validerings- och utvärderingsstudier och därför bör ägnas större uppmärksamhet inom forskning i socialt arbete framöver.
– Det förekommer också en föreställning om att det är forskningen som enkelriktat ska producera och leverera kunskap till den ”ovetande” praktiken. Men genom att utveckla strukturer för att kombinera forskning och praktik kan nya former för metod- och kunskapsutveckling skapas.
Om praktiker medverkar i utvärderingen av sitt eget arbete får resultaten sannolikt också en större betydelse för metodutvecklingen. Vår uppfattning är att strukturerade intervjuer kan utgöra en länk mellan praktik och forskning och därmed bidra till kunskapsutveckling inom socialt arbete och missbruksvård.
Mats Anderberg och Mikael Dahlberg, som disputerar i socialt arbete, är båda socionomer med en mångårig erfarenhet från arbete inom missbruksvård, socialtjänst och kriminalvård.
Avhandlingen ”Strukturerade intervjuer inom missbruksvården – som en grund för kunskapsutveckling” försvaras fredagen den 12 juni 2009, kl. 10.15.
Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet.
Opponent är professor Jan Blomqvist, Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Mats Anderberg, e-post: mats.anderberg@vxu.se, telefon 0735-123733 eller Mikael Dahlberg, e-post: mikael.dahlberg@socialresurs.goteborg.se, telefon 0703-751919.
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, vup@vxu.se.
