Sjukvårdens journaler – ett informationsverktyg som kan användas bättre
Journalsystemen i sjukvården innehåller en stor mängd information om hälsoläget i Sverige. Där finns till exempel kunskap om folkhälsa och folkhälsoinsatser, som idag inte utnyttjas fullt ut. Det konstaterar Sirkka Elo vid Samhällsmedicinska enheten i Örebro. I sin avhandling vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap föreslår hon en utveckling av sjukvårdens informationssystem via patientjournalsystemen.
– Använd patientjournalsystemen för att samla in och analysera data från hälso- och sjukvården för att öka kunskaperna om befolkningens hälsoläge och individrelaterade, hälsoinriktade åtgärder inom vården, föreslår Sirkka Elo som disputerat vid NHV.
Sirkka Elo konstaterar att det nationella patientregistret, som ofta används för att analysera och följa upp befolkningens hälsa samt hälso- och sjukvårdens verksamhet i Sverige, bara ger information om patienter som vårdats på sjukhus i slutenvård. Efter år 2007 är också sjukhusens öppenvård och privata läkare skyldiga att lämna information till registret, men primärvården står fortfarande utanför.
– För primärvårdens del finns redan utprovade informationssystem som kan ge kompletterande information om hälsoproblemen i öppenvården, till exempel informationssystemet Minimum Data Set (MDS). Det är ett informationssystem som har utvecklats i USA och används på flera håll i Europa, berättar Sirkka Elo och fortsätter:
– I en studie i Örebro läns landsting användes MDS med gott resultat. Studien visade att det var möjligt att utifrån distriktssköterskeverksamhet göra uppskattningar av förekomst av hälsoproblem i befolkningen.
Förekomsten av ischemisk hjärtsjukdom är ett vanligt mått på hälsoläget i befolkningen. En jämförelse av slutenvårdsdata med uppgifter insamlade från öppen vård på sjukhus och primärvård visade att bara hälften av de berörda patienterna i en kommun var rapporterade till det nationella patientdataregistret.
– Patienter med diabetes och hypertoni, sjukdomar som utgör risk för ischemisk hjärtsjukdom, behandlas i huvudsak i primärvården. De finns alltså inte med i statistiken. Däremot finns de personer registrerade som akut hade drabbats av hjärtinfarkt, och får sjukhusvård. Rapportering från primärvården till nationella patientregistret skulle ge en bättre och mera fullständig bild av befolkningens hälsoläge, menar Sirkka Elo.
Analys av uppgifter från folkhälsoenkäter visar att det är rökning och fysisk aktivitet som oftast är tema för sjukvårdspersonalens frågor och rådgivning till patienterna. Men för insamling, analys och återföring av kunskaper om vidtagna hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder inom sjukvården saknas allmänt tillämpade rutiner.
– Systematisk patientjournalföring med stöd av kodnings- och klassifikationssystem skulle ge goda möjligheter att samla in och analysera sjukvårdens folkhälsoinriktade insatser, förklarar Sirkka Elo.
Avhandlingens titel: Hälso- och sjukvårdens roll som informationskälla för hälsoläget i befolkningen och uppföljning av dess folkhälsoinriktade insatser
Tid och plats för disputation: fredagen den 15 maj 2009, kl 13.00 Aulan
Adress: Fredrik Bloms väg 25, Nya Varvet, Göteborg
Avhandlingen kan beställas för 150 kr exklusive porto: kirsi.gomes@nhv.se
Kontaktinformation
Författare: Sirkka Elo
Tel: (+46) 019- 602 70 55 (arbete) (+46) 070-552 67 15 (mobil)
E-post: sirkka.elo@orebroll.se
Huvudhandledare: Professor Ingvar Karlberg, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet, tel: 0733-768003,
Bihandledare: Docent Ina Borup, NHV, Tel: 031-693941
