Undervisning gör skillnad om 10-12-åriga elevers skriftliga argumentationer
”Redan det lilla barnet argumenterar och diskuterar” konstateras i grundskolans kursplan för svenskämnet. Men forskning visar att elever inte lär sig skriva argumenterande och utredande texter på tillfredsställande i skolan. I sin licentiatavhandling har Ewa Bergh Nestlog studerat perspektiv i denna typ av texter som skrivits av elever i grundskolans mellanår. Resultatet av textanalyserna sätts i relation till interaktionen i undervisningen.
I studien medverkar tre lärare i grundskolans år 4–6 och deras klasser. Det empiriska materialet består dels av elevernas texter, dels av intervjuer med elever och lärare samt observationer av den undervisning som texterna vuxit fram inom.
Det övergripande syftet med studien var att undersöka kvaliteter i argumenterande texter skrivna av 10–12-åriga elever. Mer specifikt analyseras perspektiv i nio elevtexter som ett sätt att fånga texterna i sin helhet – deras innehåll, funktion och form – genom granskning av så kallade perspektivdimensioner, röster och uttryck för värderingar.
Genom analyserna skapas förståelse dels för elevers möjligheter att skriva funktionella argumenterande texter i grundskolans mellanåldrar, och dels för lärares behov av didaktiska verktyg för en medveten och systematisk skrivundervisning och skrivhandledning.
Elevtexterna är skrivna inom en undervisning där lärarna genom skrivprocessen erbjudit stödstrukturer som kan relateras till så kallas genrepedagogik, där explicit undervisning om och i innehållsmässiga och textuella strukturer är central. Eleverna har dels tillsammans med klasskamrater och lärare, dels självständigt, producerat egna texter samt tolkat och studerat andras texter.
Resultaten visar att undervisningen har erbjudit eleverna möjligheter att skapa grundläggande och funktionella strukturer i sina argumenterande texter. Det verkar också som om undervisningen har skapat mening och engagemang hos flertalet elever.
En jämförelse mellan textanalyserna och lärares värderingar av texterna är samstämmiga; de texter som visar på komplexa, varierade och funktionella textuella strategier och mönster för perspektivdimensioner, röster och värderande uttryck är i stor utsträckning också de texter som lärare värderar högt.
Resultatet stärks genom en jämförelse med texter skrivna före detta skrivprojekt eftersom elevtexterna inom denna studie på många sätt är textuellt annorlunda och värderas högre av både lärare och elever.
Nestlog framhåller att en skola som tar eleverna på allvar borde göra det möjligt för dem att bli experter på sina egna texter så att de får självförtroende att göra sina röster hörda och bli trovärdiga också i offentliga sammanhang utanför skolan. Textanalyserna i denna avhandling visar några 10–12-åriga pojkars och flickors potentialer att skriva argumenterande texter och en slutsats man kan dra är att undervisning gör skillnad.
Ewa Bergh Nestlog är ämneslärare i svenska och har mångårig undervisningserfarenhet från ungdomsskolan och lärarutbildningen. Nestlog är doktorand vid Växjö universitet och arbetar nu som undervisningsråd vid Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling på Skolverket.
Ewa Bergh Nestlog examinerades på sin licentiatavhandling i Svenska språket med didaktisk inriktning den 5 februari 2009 vid Växjö universitet. Avhandlingen har titeln Perspektiv i elevtexter. Skriftligt argumenterande i grundskolans mellanår och opponent var professor Lars Sigfred Evensen, Trondheim.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ewa Bergh Nestlog på mobiltelefon: 0702-13 16 89 eller e-post:
Boken kan beställas av Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se
